Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han tycks komma att få hela sitt ansikte förstört.
Han kan inte sova. Han stönar alltjämt. — —»
Det var en bråd dag. Jag gjorde ett urval av
saker ur medicinlådan för den syrbrände banditens
räkning, och då jag hörde, att Murphy förstod sig
på att sköta en hypodermisk spruta, anförtrodde
jag honom en sådan.
Sedan övade jag mig med sextanten och tror, att
jag någorlunda tog solhöjden klockan tolv och
arbetade ut iakttagelserna korrekt. Men detta är latitud
och jämförelsevis lätt. Longitud är svårare. Men
jag håller på att studera mig in i det.
Hela eftermiddagen blåste det en mild nordlig
bris, så att Helsingör gick med fem knops fart.
Vi styrde kurs ostvart, mot land, till
människoboningar och den lag och ordning, som människorna
stifta, så snart de sammansluta sig i grupper. Äro
vi väl i Valparaiso och hissa polisflagg, skola
myndigheterna i land ta hand om våra myterister.
En annan sak, som jag uträttade, var att ändra
om våra vakter akteröver, så att vi fingo de tre
skeppsbrutna fördelade. Margaret tog en på sin
vakt jämte de båda segelsömmarna, Tom Spink
och Louis. Louis är halvt vit och helt pålitlig, och
han hade fått i uppdrag att aldrig, varken på däck
eller under frivakterna, lämna den topasögde ur
sikte.
I min vakt har jag stewarden, Buckwheat, Wada
och de två andra topasögda. Den ene av dem har
fått Wada till vaktare, den andre stewarden. Vi
ämna inte utsätta oss för någon risk. Alltid, natt
465
Myteriet på ”Helsingör”.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
