Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Germanismens uppkomst och betydelse. De germanistiska storhets-idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomen, som deltagit i befrielsekriget, skulle nu få en
högre lyftning i motsats till det förra råa och osedliga
studentlifvet. Nya föreningar, »Burschenschaften», bildades
af »kristligt germanska ynglingar», som skulle föra
fäderneslandet mot en större framtid. Tysklands civilisatoriska
världsmission sammanlänkades med den kristna religionens framtid,
hvarigenom chauvinismen och militarismen ställdes på
religiös grund och en värklig fanatism kunde utvecklas.
Gentemot detta otroliga öfverskattande af tysk kultur
hos germanisterna, böra vi erinra oss hvad andra folks
store män dittills gjort för kulturen i nyare tiden. Jag vill
blott erinra om följande de mest ryktbara namn:
Italien: Dante, Ariosto, Tasso, Petrarca, Boccacio, L. och
F. Socino, Gentili, Bruno, Savonarola, Galilei.
Spanien: M. Serveto, Calderon, Lope de Vega, Tirso.
Frankrike: Lefèvre d’Etaples, Forel, Corneille, Molière,
Racine, Cartesius, Pascal, P. Bayle, Voltaire, Diderot,
Condorcet, A. Comte.
England: Wiclif, Fr. Baco, Locke, Hume, Milton,
Shakespeare, Newton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
