Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvissade landets rika penninge-tillgång om lättheten att
upplåna hvad för ett krig kunde erfordras. Denna
lätthet var också i sjelfva verket så stor, att då kriget
i sistlidna juli månad utbröt, tvenne lån af tillsammans
1250 millioner francs, således 8 gånger beloppet af
Sveriges hela jernvägsskuld, inom få dagar voro tecknade.
I anseende till den låga räntan och den deraf beroende
kapital-rabatten torde likväl för detta lån icke mer än
omkring 560 millioner r:dr hafva influtit. Styrelsen
har också sedermera upptagit ett nytt lån af 250
millioner francs, hvarjemte särskilda städer och kommuner
till rustningar lemnat frivilliga bidrag, utan hvilka krigets
fortsättande icke varit möjligt.
Om vi efter denna korta öfversigt, som naturligen
icke har anspråk att gifva en föreställning om de
verkliga krigskostnaderna, kasta en blick på förhållandet i
vårt eget land, måste vi beklagligen erkänna, att de
financiela förberedelserna till ett krig nog mycket synas
antyda förhoppningar om ett orubbligt fredstillstånd.
Utan särskildt beslut af riksdagen har Konungen till
användande för rikets försvar endast tvenne summor.
Den ena, 1 500 000 r:dr, kan af Konungen lyftas, när han
»finner den vara oundvikligen nödig»; den andra, 3 millioner
r:dr, först vid inträffande krig, sedan riksdagen blifvit
sammankallad. Regeringsformens § 63 stadgar uttryckligen,
att dessa summor skola anslås »tillräckliga», och
hvad den förstnämnda angår, torde dervid numera, då
riksdagen årligen sammanträder, föga vara att anmärka.
Hvad åter beträffar den senare, i allmänhet kallad det
stora kreditivet, som har till bestämmelse krigskostnadernas
bestridande intill dess, att riksdagen hunnit samlas
och anslå nödiga medel, är denna uppenbarligen
allt för ringa. Huru stor styrka Sverige i händelse af
ett krig möjligen skulle kunna uppställa, må lemnas
oafgjordt. Det minsta, som kan ifrågasättas, torde vara
125 000 man, då man nemligen sammanräknar den
styrka, som genast måste rycka i fält, med den del af
beväringen, som skyndsamt bör sammandragas till
fullbordande af dess öfning, och slutligen äfven flottans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
