- Project Runeberg -  Naket o. s. v. /
96

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergslagsfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

caprioler» vid anblicken av de unga kvinnorna, ty hans
ögon sågo mycket livliga ut ibland. Sådant dör
troligen aldrig, icke ens hos gamla gubbar.

Jag gick in på gårdsplanen och satte mig på en
bänk just där de gammaldags gula rosorna växte,
ty dem beundrade jag. Röster eller kanske bara en
röst hördes genom den ena flygelns öppna
gavelfönster. Där bodde Stake. Mycket riktigt! Det var
bara en röst, hushållerskans. Hoppas att husbondens
tilltag att plötsligt beställa supé bara inte irriterat
henne för mycket. Men hon var berömd för sin
matlagning och ordnade alltid de stora middagarna i
herrgården, när framfötterna skulle visas för de många
gästerna. Och det var hennes stolthet att framhålla
sin skicklighet.

Men nu visade sig kaptenen på trappan och bjöd
mig välkommen. Inne från den lilla matsalen doftade
det gott av stekt fisk. Jag frågade om jag fick äran
hälsa på värdinnan. Nej, nu skulle vi prata — hon
trivdes bäst med att vara den tjänande systern, sådan
var hon, vetande sin ställning, ett utmärkt
fruntimmer som förstod att ett par karlar stundom behöva
vara ensamma med varandra. Och varmrätterna stodo
på bordet, allt var i ordning och den gamla norska
mörkröda akvaviten, en gåva av gårdens herre, var
lagom tempererad.

Och medan vi njöto av frökens mat började Stake
berätta igen. Det kom som ur öppnade slussar.

— Nej, som jag sade, sådana gubbar som de gamla
patronerna finnas inte mera. De var jättar, både
andligen och kroppsligen och solbrända och betsade
av middagar och snöglopp. Herrn äter ju inte! Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:05:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naketosv/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free