Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lektor Gran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var som skapad för England. Vi skulle kunna resa
dit tillsammans och göra en skämttidning, som på
ett par år skulle ta livet av deras tråkiga
kvasihumoristiska publikationer.
I detsamma ringde det på dörren. En man, även
den en gammal kamrat till mig och värden, steg in,
hajade till ett slag då han upptäckte Gran, men
bemannade sig, hälsade, grep lektorns näve och skrek
i hans öra:
— Du är en jävla skurk, Gran!
Jag baxnade. Jag hade icke på många år hört en
dylik sällskapston användas och väntade ett utbrott
av den förolämpade:
Men Gran log hjärtligt och svarade: — Jo tack,
hur mår du själv?
Jag uppfattade det hela som ett skämt och kvällen
tillbragtes i största samförstånd.
Dagen efter fick jag besök av Gran. Han ville
välja ut några teckningar till illustrationsmaterial
för sin artikel. Han valde 35 stycken »för att de
skulle få nog att välja ibland», och avlägsnade sig.
Tiden gick, två år gingo. Jag hade med
verkligt konstnärligt lättsinne glömt både Gran och The
Studio, då jag en kväll kom in på källaren Pelikan
i sällskap med E. A. Karlfeldt. Där satt Gran med
en grogg av jättelika dimensioner framför sig. Erik
Axel kände Gran från Uppsala — jag berättade i hast
vårt mellanhavande och skalden var för en gångs
skull livad för att låta honom slå sig ned hos oss
för att få njuta av lektorns med verklig humor
serverade lögner från studietiden i England.
— Ja, dina teckningar, Albert! Det är en ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
