Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klerikal belastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å — denna söndagstystnad med klockans ticktack
och den tröstlösa skogen utanför fönstren och min
ovissa framtid! Förtvivlans frön grodde i min själ —
ingen att tala med om konsten, detta mysterium av
liv och skönhet! Och inga pengar! Jag skrev ju i
Eksjötidningen och Oskarshamnstidningen och fick
1:50 per berättelse, sentimentala lögnhistorier eller
lovsånger till naturen, uppstyltade och gråtmilda.
Jag skrev begravningsvers. Men jag skrev fortfarande
latin till min käre vän i Uppsala som läste på graden
och skulle ha blivit ett klart lysande ljus bland våra
språkmän, om han inte redan burit dödens frö i sitt
bröst. Och kär var jag och vild ibland — jag bara
väntade att guldet skulle falla ned från himmelen.
Jag arbetade, tecknade, sprang till skogs, gick miltals
och kom hem dödstrött med skissböckerna fyllda —
men inte kom det några pengar!
En lördagskväll kom min far in till mig på
expeditionen och sade:
— Hör du, Albert, mor och jag hade tänkt att gå
till skrift i morgon. Jag hoppas att du följer med.
— Pappa, låt mig svara på det om en stund, men
säg ingenting åt mamma!
Han gick.
Nu är att märka att prästen i församlingen, en
högt begåvad man, var en oförbätterlig alkoholist.
Han hade kommit så långt att han minst en gång i
veckan hämtade en kappsäck full av
eau-de-Cologne-flaskor från apoteket i Eksjö. Han söp med klockaren,
som även var ett misslyckat geni, och dessa båda
gamla libertiner firade sina orgier ute i markerna, då
deras hustrur kört ut dem. Men prästens hustru dog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
