Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina modeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suckade. Hennes väldiga abdomen darrade stundom
som om hon frös.
— Fryser fröken?
— O, nej, nej! Jag svettas...
— Ska vi öppna dörren?
— O, nej, nej! O, nej!
— Ska vi sluta?
— O, nej, nej, nej!
Och hennes beslöjade ögon stirrade långt ut i något
obestämbart fjärran, något paradis eller kanske ett
inferno.
I min ateljé i Grisslehamn har jag haft många
modeller, som alltid somna efter en liten stund på
grund av den intensitet i blicken målaren utvecklar,
då han vill fixera något karakteristiskt. Men inte bara
gubbar somna. Ungdomar lura av och börja snarka
inför verkligt forskande ögon.
Men jag har aldrig sett någon kvinnlig modell
somna under posen.
På landsvägen möter jag gubben Mattson. Hans
ögon äro vilda och lugna på samma gång. Han har varit
på sjön 50 år och kan en båt. Han har rensat krogar i
Antwerpen och Schanghai bara genom att se på de
andra bråkstakarna. Jag behöver honom till modell.
Men vi måste göra upp om priset först. Han har
arbetat på varvet tills för några år sen.
— Ska ja klä å mej? Engström ä ju en sån där
faen som vill ha dom nakna.
— Neej, inte Mattson! Då skulle jag väl hellre
springa tills jag dog! Men kom ner i sjöstugan (min
ateljés officiella benämning) och sitt lugn vid ett bord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
