Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Sydamerika) med 33,1 »Söderhafsöarne» med 56,2 »Ostindien och China» med 43, »Afrika
och CalTerlandet» med 13 samt »Nigritien» med 16 nummer. Däggdjurssamlingen
innehöll 147 exemplar till 91 arter. De flesta exemplaren härstammade från
Drottningholmsmuseet, och flertalet svenska däggdjur saknades fortfarande. Många arter representerades
blott af foster, horn, skallar o. s. v. Fågelsamlingen bestod af 430 exemplar, fördelade
på 346 arter, af hvilka dock en eller annan var dubiös såsom »Falco gottlandicus
Bill-berg». Reptilier och amfibier voro 353 af 196 arter. Äfven af dessa voro de flesta
från Drottningholm. 29 ormar voro obestämda. Fiskarna voro 338 af 271 arter. Bland
dessa var likaledes kontingenten från Drottningholm mycket stor. Så småningom synas
alla de zoologiska samlingarna ha katalogiserats.
Om nu tydligen Swartz höll god ordning i Akademiens museum, var han ej lika
lycklig med afseende på samlingarnas förökande som sin företrädare. Delvis åtminstone
torde detta finna sin förklaring däri, att hans arbetsförmåga togs i anspråk för andra
värf. Han var nämligen föreståndare för Bergianska stiftelsen, alltsedan denna trädde i
verksamhet 1791, samt blef äfven K. Vetenskapsakademiens sekreterare 1811. Såsom
öfvervägande botanist torde han äfven hufvudsakligen hafva ägnat sitt vetenskapliga
intresse åt växterna.3 Likväl omtalas i redogörelserna för gåfvorna till Akademiens
samlingar växter blott en gång. Det var 1818, då förste fältläkaren Frölich skänkte »en
betydlig packe växter» från Brasilien till Akademiens örtsamling. Af öfriga samlingar
förkofrades särskildt fågelsamlingen under Swartz’ inlendentstid. Själf skänkte ban vid
flera tillfällen fåglar, såväl svenska som utländska, dock ej i större antal. En samling
svenska fåglar donerades af landskamrer J. Billberg och af en hr Hagström 31 dylika
1808 samt af prof. Thunberg 3 följande år. En dr. Lönnberg, som dog 1810, hade till
Akademien och Uppsala universitet testamenterat sin till omkr. 100 arter uppgående
fågelsamling. På Akademiens lott föllo häraf »trettiotre felande arter». De sades vara
»temmel. väl conditionerade». Ar 1712 erhöllos utländska fåglar af en br J. J. Ljungh i
utbyte». Ar 1815 skänkte stadsmajoren Joh. Westin 20 brasilianska fåglar och 1817
Billberg 22 »Austral-Asiatiska», enligt en annan uppgift brasilianska fåglar. Följande
år kom en stor samling brasilianska fåglar från förste fältläkaren Joh. Frölich och 50
dylika från forskningsresanden G. W. Freyreiss. Däggdjurssamlingen däremot tillväxte
knappt något. Professor Thunberg skänkte 1809 en själhund och en »Dasijpus
nmlti-cinctns» 1819 samt Sparrman en hvalrosstand, en vattensork och en näbbmus 1813. Detta
synes vara allt. Reptiliesamlingen tyckes blott ha riktats med en brasiliansk orm, en
äsping och en ormslå under hela tiden. De båda sistnämnda utgjorde 1811 museets
hela tillväxt det året. Däremot tillkom ej så obetydligt med insekter. Studeranden
Marklin samlade under en resa på Öland 1812 en del insekter och lämnade 114 af dessa
till Akademien, hvarför ban erhöll den otvifvelaktigt hederliga vedergällningen af 50
1 I)et mesta sannolikt från Fahlbekg.
a » » » » Sparkman.
3 En annan bidragande orsak till samlingarnas minskade tillväxt torde också sökas i de politiska
förhållandena och den aftynande utrikes handeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
