Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
snart nog i afsevärd grad. Den 2 maj 1821 anmäldes i Akademien, att II. M. Konungen
täckts skänka 5 kistor mineralier från professor Zipser i Ungern. Ar 1825 omnämnes
äfven, att H. K. H. Kronprinsen donerat mineral samt återigen 1828 en dyrbar samling
från Vesuvius. Bergmästaren Nordenskjöld skänkte vid upprepade tillfällen mineral
från Finland och Estland, och äfven flera andra enskilda gifvare lämnade vid åtskilliga
tillfällen större eller mindre bidrag. I Casström’s efterlämnade samlingar fanns det äfven
mineral, och Hedenborg sände 1827 »en stor ask Geologiska stuffer från Bosphorens
stränder». Webster och Jackson skickade mineral från Nordamerika. Den allra
värdefullaste tillväxten erhölls emellertid därmed, alt bruksägaren W. Hisinger donerade sin
mineralsamling. Denna stora donation medförde också en betydelsefull förändring med
afseende på mineralsamlingens förvaltning och vård. Vid Akademiens sammankomst
den 30 jan. 1828 anmälde sekreteraren Berzelius, att »som Mineralsamlingen vunnit en
så betydlig tillvext, genom flere gifvares frikostighet, bland hvilka Hr. Hisinger förtjente
med särdeles erkänsla ihågkommas», så medhunne sekreteraren ej längre bestyret med
denna samlings ordnande. Han ansåg, att därtill behöfdes en särskild person, men
»under Secreterarens inseende och ansvar, helst berörde befattning ej stod att förena
med Zoologiæ Intendentens egentliga göromål». Emellertid funnos inga medel till
aflöning för en sådan tjänsteman. Akademien kunde ju ej af egna medel bestrida
kostnaderna för Riksmuseets angelägenheter, och det fanns ingen utsikt att få ett statsanslag.
För att nu finna en väg ut ur svårigheterna hemställde sekreteraren, att »en tjensteman
finge anställas under benämning af Amanuens vid Mineral Cabinettet utan all
penningeersättning, men att han, såsom någon uppmuntran, finge uti Calendern införas bland
Academiens tjenstemän, med rättighet derjemte att åtfölja Academien vid de tillfällen,
då sådant är Academiens öfrige tjenstemän tillåtet». Detta sekreterarens förslag gillades
till alla delar af Akademien. Omedelbart därpå föreslog sekreteraren, att till dylik
amanuens måtte antagas »tjenstgörande Chemie Adjuncten vid Carolinska Medico
Chirurgiska Institutet, Chirurgie Magistern C. G. Mosander». Det heter vidare i protokollet,
»och antog Kongl. Academien så mycket häldre Herr Mosander till berörde Amanuens
befattning, med ofvannämnde vilkor, som Academien med nöje erinrade sig att Han till
Academien inlemnat, uti Handlingarne införde afhandlingar och för en sådan fått sig
till-dömt ett af Academiens pris».
Efter professor Dalman’s frånfälle engagerades professor Anders Johan Ståhl
tillsvidare för ett arfvode af 50 R. B. i månaden att uppehålla tjänsten. Samtidigt beslöt
Akademien äfven att »i anseende till Professor Nilsson’s utmärkta egenskaper för
berörda Intendentbeställning» låta tillfråga honom, om han vore »hugad merabenämnda
befattning mottaga». I öfverensstämmelse härmed öfvertog professor Sven Nilsson i
november 1828 intendenturen, till hvilken han kallats af Akademien den 22 okt. samma
år.1 Han kvarstod dock blott till den 9 mars 1831, då han tog afsked för att tillträda
professuren i zoologi i Lund. Ehuru denna tid var kort, var den af utomordentligt stor
betydelse för Riksmuseets utveckling.
1 För att tillförsäkra Riksmuseum denna utmärkta förmåga föreslog Inspectura ærarii, att arfvodet
skulle bestämmas till 1,200 R. B., hvaraf 666-ja R. B. å Riksmuseets stat, under det att Akademien skulle
bekosta fyUnaden, dessutom fri bostad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
