Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Svenska ryggradsdjur aflämnades till Riksmuseum i stor mängd framför allt af
medlemmar af Svenska Jägareförbundet, men äfven af många andra. Den måhända mest
verksamme i detta afseende var prosten Ekström, hvars namn återfinnes så godt som i hvarje
förteckning på gifvare från denna tid. Denna omständighet tillsammans med hans lärdom
och duglighet i sitt kall torde ha varit anledningen till, att Akademien i underdånig
skrifvelse förordade honom till att få söka regalt pastorat. W. von Wright var äfven
flitig att förkofra särskildt fågelsamlingen; år 1834 lämnade han t. ex. 27 fåglar, 2
flygande ekorrar m. ni. från Kuopio. J. A. Wahlberg, som senare spelade en så
framstående roll i Riksmuseets historia, skänkte fåglar från Gottland och Lappland. Prof.
Cronstrand fåglar och ägg från Åland. Den bekante prästen L. Læstadius skickade
fåglar från Karesuando, bl. a. 1834 ett exemplar af rosenstare och ett af den hvitnackade
svärtan (Oidcmia perspicillata), och en komminister C. Grönland fåglar,
däggdjurskranier och fjärilar från Kvikkjokk. Brukspatron P. A. Tamm skänkte vid upprepade
tillfällen älgar1 och den bekante björnjägaren hofjägmästaren H. Falk såväl hudar af
gamla björnar som små ungar. Många andra namn på dåtida svenska jägare finnas
anförda i rapporterna. Den ryske ministern grefve von Suchtelen synes äfven ha
intresserat sig för Riksmuseum. Gång på gång lämnade han smärre gåfvor och 183G
meddelas, att han gifvit tillstånd åt intendenten att i hans »menageri på Ulriksdal» välja,
hvad som kunde vara af intresse för Riksmuseum. Det första valet föll på ett stort får
och en pilgrimsfalk, så att några stora rariteter måtte ej ha funnits där. Till den svenska
fisksamlingen lämnades äfven bidrag af flera olika personer i landets olika delar, bl. a.
af presidenten Robson, prosten Ekström m. 11.
Den förnämsta tillökningen till de entomologiska samlingarna på 1830-talet utgjordes
af framlidne professor Fallén’s efterlämnade insektsamling, skänkt af professor
Zetterstedt 1832, ehuru den ej framkom förrän följande år. Det bör ej heller glömmas, att
professor Fries vid sitt tillträde till tjänsten äfven skänkte sina samlingar af Diptera.
Vidare må nämnas en samling brasilianska fjärilar, skänkt af professorn vid
Veterinärinstitutet Dahlström, en samling insekter från Colombia af hr Nisser, kronobagaren
Aspegren’s insektsamling, skänkt af hans arfvingar o. s. v. Genom byte med direktören
friherre Lagerheim förvärfvades 3(50 arter brasilianska insekter.
Af gåfvor af lägre evertebrater kan särskildt framhållas en samling intestinalmaskar
från den berömde lielminthologen Creplin i Greifswald. Löjtnant Gosselman skänkte
62 snäckor m. m. från Sydamerika, professor A. Retzius, blötdjur från Medelhafvet,
sjökapten Bissmark koraller m. m. från Norge. S. Didiuksson i Fiskebäckskil omtalas
år 1836 ha skänkt en stor samling hafsdjur. Sannolikt hade ban af professor Fries,
som plägade vistas just i den trakten, uppmanats att samla dylika. Den paleontologiska
afdelningen ökades framförallt genom en »samling af utmärkt vackra petrificater, som
blifvit förärade till Museum af H. H. Hertigen af Leuchtenberg». Genom byte med
professor Harlan i Philadelphia erhöllos nordamerikanska petrifikater i utbyte mot svenska.
1 Fries hade själf erhållit nådigt tillstånd att oberoende af jaktstadgan få fälla fyra älgar för Riks
museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
