- Project Runeberg -  Naturhistoriska Riksmuseets historia. Dess uppkomst och utveckling /
49

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

framstående förmåga som kammarjunkaren W. von Wright vid Riksmuseum. Innan
man skred till subskription för nämnda ändamål, hade inspectores för zoologiska
Riksmuseet inlämnat en den 11 febr. 1834 dagtecknad skrifvelse till Akademien, hvari de
framhöllo flera enligt deras mening oumbärliga kraf. Dessa voro 5,000 R. B. till
inredning och till främ jandet af de vetenskapliga arbetena, inrättandet af tvenne nya aflönade
tjänstebefattningar. I främsta rummet behöfdes, då omöjligen intendentens tid kunde
räcka till för allt, som ålåg honom, en ny intendentpost, aflönad med 800 R. B., för
»samlingarna af de articulerade djuren», och vidare en ritare med en lön af 400 R. B.
Akademien förklarade sig visserligen behjärta denna framställning, men kunde ej göra
något däråt. Det var då medel anskaffades,
såsom ofvan nämnts, genom subskription
och von Wright ansågs vara Akademiens
tjänsteman i så hög grad, att en instruktion
för honom fastställdes 14/i 1835.

Det var ju dock ej möjligt,att Riksmuseet
i längden skulle kunna växa och utvecklas
under så små och tryckta omständigheter.
Frågan om statens förhöjning upptogs ånyo
mot slutet af 1830-talet. Vid sin
sammankomst den 14 juni 1839 beslöt Akademien att
göra framställning om, att Riksmuseets stat
måtte förbättras därhän, att en förste
intendent skulle aflönas med 2,000 och 4
intendenter hvardera med 1,000 R. B. Men innan
ärendet i definitiv form hann att komma
på Akademiens bord, var tiden utlupen för
den, som i så hög grad gjort sig förtjänt
om Riksmuseets utveckling under detta
tidsskede. Den 7 april 1839 förlorade
Riksmuseum genom döden sin utmärkte intendent
Bengt Fredrik Fries’ och en vecka senare äfven konservator Blank.2

Efter Fries’ frånfälle anmodades d:r C. J. Sundevall omedelbart att uppehålla
intendentsbefattningen och C. G. Silfvers värd, som arbetat tidvis i museets tjänst med
insamlingar m. m., förordnades att bestrida konservatorsbefattningen. Den 8 maj kallades
Sundevall till ordinarie intendent, men svarade, att han ville hafva en pröfvotid för att
se, om han ansåg sig kunna medhinna allt hvad som ålåg intendenten. Först den 11

1 Den höga uppskattning af Bkxct Fries’ lifsgärning och den varma vänskap, med hvilken han
omfattades af Akademiens ledamöter, gaf sig efter hans död tillkänna på flera sätt. Familjen fick 500 R. B. och
bo kvar till 1 okt. Inom Akademien insamlades 7,000 R. B. till understöd åt de efterlefvande, jämte det att
en gä Id å 900 B. B. efterskänktes. Äfven utom Akademien lämnades bidrag, så att summan steg till öfver
8,200 B. B.; häraf åtog sig Akademien att för de efterlefvande förvalta de 7,000.

1 Då han afled medellös bekostade Akademien hans begrafning

Riksmuseets historia. •

Carl Jacob Sundevall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/namusehi/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free