Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
läraren vid Konstakademiens principskola J. J. Ringdahl, som redan förut vikarierat
under von Wrights tjänstledighet.
Med Riksmuseets kraftiga tillväxt visade sig inom kort, att utrymmet började tryta.
1 nov. 1846 framhöllo intendenterna i zoologi i skrifvelse till Akademien, att museet
behöfde vidgade lokaler. Det uttalades en önskan, att de olika djurklasserna borde få
skilda rum. Arbetsrum för intendenterna behöfdes också, och konservatorns arbetsrum
borde skiljas från hans boningsrum, hvarjämte det vore lämpligt att få bostad för
konservatorseleverna inom gården. Inspectores vitsordade denna framställning och föreslogo
utredning. Att det saknades utrymme för samlingarna, visade sig äfven däri, att t. ex.
Riksmuseet (1847) måste deponera ett elefantskelett i Karolinska institutet, för att det
där skulle uppställas. För att taga ett steg till utrymmesbristens afhjälpande föreslogs
följande år, att Akademien skulle af hökaren Abrahamsens konkursmassa inköpa den
angränsande egendomen, utgörande återstoden af kvarteret Grönlandet norra. Detta
skedde den 27 sept. 1847 och för en summa af 39,383 R. 16 sk. B. Då ifrågavarande
köp emellertid ej företagits för Akademiens egen räkning, utan för att möjliggöra
Riksmuseets utvidgande, ingick Akademien med en underdånig skrifvelse, anhållande om
»nådig proposition till Rikets ständer, att de nu inköpta tomterna för Riksmuseets
räkning måtte af Staten öfvertagas, antingen mot ersättande till Akad. af den utgifna
köpeskillingen eller ock mot ett framgent utgående anslag motsvarande 5 procents ränta å
samma köpeskilling» — — — äfvensom om »erforderligt anslag till den åsyftade
nybyggnadens utförande». Resultatet häraf blef, att staten öfvertog de inköpta tomterna
och såsom ersättning beslöto ständerna »alt, utöfver de i nu gällande Riksstat för
We-lenskaps Academien uppförda 640 Rdr., ett ytterligare årligt anslag af 2,000 Rdr. må
för nämnde Academie å stal anvisas under följande vilkor». Dessa villkor voro för
Akademien mycket stränga, men blefvo likväl vid remiss af ärendet af henne godtagna
(dec. 1848), hvilket är ett af de otaliga bevis på den oegennytta, hvarmed Akademien
handhaft Riksmuseets angelägenheter och främjat dess utveckling. Rikets ständer
begärde nämligen, att staten skulle, som sagdt, få öfvertaga de inköpta tomterna med full
äganderätt, men Akademien skulle ombestyra och bekosta nedrifvandet och bortförandet
af de på tomterna befintliga trähusen, medan däremot stenhusen skulle af Akademien
få disponeras; Akademien skulle bekosta friköpandet från Stockholms stad af tomterna
n:r 2, 3 och 41, ikläda sig skyldighet för alla för egendomens framtida underhåll nödiga
reparationer samt svara »för alla egendomen åtföljande onera». Därjämte skulle
Akademien bereda ökadt och så vidt möjligt tillräckligt utrymme åt Riksmusei samlingar samt
låta införlifva sina egna naturhistoriska samlingar »med dem, som tillhöra Riksmuseum»,
»såvida icke testatorers förordnanden däremot lägga hinder i vägen». Till sist skulle
särskilda räkenskaper öfver användandet såväl af nu ifrågavarande som af de förut till
Vetenskapsakademien och Riksmuseum anslagna medel upprättas och underkastas
granskning af rikets ständer och deras statsutskott och revisorer.
1 Detta friköpande skedde 1850 till ett pris af 1,125 R. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
