Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Med afseende på sina samlingar kan intet museum så noga följa med sin tid, att
det fullt likformigt tillgodoser alla växtrikets stora afdelningar, och ännu mindre har
det någon utsikt att fullt noga och jämnt kunna representera alla jordens länder eller
förvärfva alla de nyupptäckta arter, som hemföras och beskrifvas. Men det är att
beklaga, om en otillfredsställande ekonomi och obekväma lokaler lägga hinder i vägen
för en någolunda jämn tillväxt af ett botaniskt museum, så att det på vissa punkter ej
förmår följa den framåtskridande kännedomen om växtriket, utan måste lämna stora
områden af jorden och stora grupper så godt som orepresenterade. Då man vet, att
alltjämt tusentals nya växtarter årligen upptäckas och beskrifvas från alla jordens
länder, vårt eget land icke undantaget, ligger ju det antagandet nära, att statens botaniska
museum äger tillräckliga medel att af dessa vetenskapliga nyheter anskaffa ett urval
efter en bestämd plan. Så är dock ej förhållandet, utan afdelningen har sedan
årtionden tillbaka varit urståndsatt att i allo följa med sin tid. Af brist på tillgångar har
den ej i hvarje önskvärdt fall kunnat subskribera på salubjudna samlingar och måst
afstå från mången god affär, därför att den ej kunnat anses alldeles oundgänglig.
Härmed är dock icke sagdt, att icke högst betydande samlingar årligen tillkommit,
ej blott genom skänker och byte, utan äfven genom köp, hvarom också redogörelserna i
Akademiens Årsbok bära vittne. Det måste dock ihågkommas, att arbetet vid museet
under den senaste tioårsperioden ej kunnat enbart gå ut på mottagandet af nya
samlingar, då så stora massor af de äldre ej ännu kommit på sin plats af brist på
tillräcklig personal och bekvämt utrymme.
Tillökningen under 12-årsperioden 1905—16 har af ofvan anförda grunder måst
försiggå med största sparsamhet, men med utnyttjande af alla disponibla tillgångar.
Med så mycket större erkänsla må därför framhållas, att den botaniskt intresserade
allmänheten lämnat talrika större eller mindre gåfvor, och att flera mycket stora
samlingar under denna period donerats till afdelningen.
Så hafva för det första 7 stycken särdeles omfattande och värdefulla skandinaviska
fanerogamherbarier öfverlämnats till Riksmuseet under sistförflutna 12-årsperiod,
nämligen af öfverkontrollör P. G. Boren 1908, af grosshandlare E. Nordström samma år, af
studeranden S. Selander 1909, af professor M. Sondén 1910, af f. d. läroverksadjunkt
T. Krok 1911, af apotekare J. W. Hamner 1915 samt framl. kontorschefen G. Peters’
efterlämnade herbarium genom hans familj 1914. Af dessa hvar för sig rika och
storartade samlingar voro Borens, Nordströms och Hamners till väsentlig del resultatet
af lång och sorgfällig bytesverksamhet och därigenom mycket representativa för
landets flora i dess helhet; Selanders, Sondéns och Peters’ voro hufvudsakligen
samlade af gifvarna själfva, företrädesvis i nordligaste Skandinavien, och rika på värdefulla
arter, kritiska former och hybrider. Särskildt hade Sondén lagt an på väldiga serier
och sviter af lapplandsfloran och fortfor att årligen lämna rika bidrag till sin stora
gåfva. Kroks herbarium har ett särskildt värde genom hans långa och framstående
verksamhet som floristisk författare och åtföljdes af hans floristiska bibliotek af flera
hundra böcker och öfver tusen småskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
