Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
fönster; ett (e) var blott en afskrankning, och de båda största rummen (f och h) voro
blott vid pass 70 kvm. Afdelningens golfyta uppges i »Handlingar angående . . .
Riksmuseets byggnadsfråga», I, 1902, s. 34, till 473 kvm. Behofvet för samlingar (jämte
arbetsrum), sådana de kunde antagas blifva om 50 år, är därsammastädes, s. 35,
beräknadt till en golfyta af 1,500 kvm. Att denna siffra var för låg, framgår däraf, att i den
gamla lokalen ej funnits särskilda arbetsrum, ej heller tamburer, förrådsrum, mörkrum,
toalett o. dyl., och att ingen hänsyn tagits till de ganska stora magasinerade och
oordnade samlingarna. I en skrifvelse från afdelningen den 21 sept.1904 begärdes ett utrymme
i det nya museet af 1,313, alternativt 1,234 kvm., jämte 250 kvm. till
utställningssalar. På grund af den ofördelaktiga ställning, hvari afdelningen genom dessa mått
skulle råkat, vare sig utrymmet jämfördes med samlingarnas omfång eller med de
öfriga musei-afdelningarnas lokaler, ingick intendenten den 22 juni 1905 med en
skrifvelse till byggnadskommitterade, hvari behofvet af utvidgning påvisades; se »Nya
handlingar angående . . . Riksmuseets byggnadsfråga», I, 1906, s. 57. De ritningar, som med
anledning däraf uppgjordes och som närmast motsvara den nu förevarande byggnaden,
ses i nyss citerade »Nya handlingar» å tafl. 6.
I den nya museibyggnaden finnas 10 herbarierum. Af dessa äro dock blott två
stora salar af vid pass 170 kvm:s golfyta. Alla rummen hafva läktare och således
her-barieskåp upp till taket. I några rum äro äfven skåp ställda fritt på golfvet samt
utmed väggarna mellan fönstren — platser, som från början varit afsedda för framtida
utvidgning. Att dessa platser redan nu måste tagas i anspråk, bådar intet godt med
afseende på museets närmaste framtid. Äfven däri visar sig utrymmets knapphet att,
ehuru det ingick i planen att skåpfacken vid inflyttningen blott borde fyllas till en
tredjedel, de redan äro fyllda till ungefär två tredjedelar eller mera, beroende därpå, att
de förut magasinerade samlingarna voro vida större än som förmodats. Det är högst
sannolikt, att det blir den botaniska afdelningen, som först af alla måste utvidgas genom
tillbyggnad af nya salar.
Af de gamla herbarieskåpen, som alla medtagits till den nya byggnaden, voro
ungefär hälften så låga, att det ej skulle varit ekonomiskt att använda dem i de nya
rummen, och äro därför sådana nu ordnade på vinden till förvaring af papper,
duplet-ter, vedprofver, droger m. m. De nyanskaflade herbarieskåpen af furu (målade i
ek-eller björkfärg) äro något öfver 190, förfärdigade af J. A. Bobäck i Hjo Ett fåtal
andra, delvis af mahogni, äro gjorda af firmorna J. Nordström och K. Kleiner i
Stockholm. Alkoholpreparat och exsickat äro inrymda i stora, omkring 2 m. höga
mahogniskåp med glasdörrar. Dessa härstamma från Akademiens gamla museum och
beställdes ursprungligen för zoologiska samlingar till inflyttningen i Westmanska huset
1829 och de följande åren. De äro särdeles välgjorda och solida (några äro synliga
på textfigurerna å sid. 124 och 125). På ett af dem har man kunnat läsa inskriften:
Förfärdigadt af .1. A. Österlind 1831». De äro flera meter långa, 8 till antalet, och
jämte några lika stora skåp af furu och glas från det »botaniskt-ekonomiska museet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
