Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
ningar. En annan sannolikt värdefullare donation erhöll Akademien, då dess ledamot,
bergsrådet Nils Psilanderhjelm år 1761 skänkte sin mineralsamling till Akademien.
Äfven rörande dennas innehåll och beskaffenhet är numera intet kändt, hvilket är så
mycket mera alt beklaga, som Psilanderhjelm tydligen var en intresserad
mineralsamlare att döma af det presidietal han år 1754 höll i Akademien Om nödvändigheten
att vid mineralsamlingars görande icke blifva bedragen».1 År 1773 erhöll Akademien
från professor E. Laxman2 i Petersburg en liten men mycket värdefull samling af 33
stuffer ryska mineral, mest guld-, silfver- och kopparmalmer, men äfven de dä
ofullständigt kända röda och gröna blykromaten (crocoit och vauquelinit); förteckningen
och åtminstone en del af stufferna finnas ännu i behåll, och desamma torde vara de
äldsta i samlingen befintliga stuffer, som ännu kunna indentifieras. Följande år, 1774,
uppdrog Akademien at den bekante mineralogen bergsrådet Gustaf v. Engeström all
ordna mineralsamlingen, som då ansågs utgöra den värdefullaste delen af Akademiens
samlingar; den förvarades då i Observatoriet, men flyttades till myntet, där v.
Engeström bodde.
Från tiden omkring år 1800 finner man en odaterad anteckning, bland annat
upplysande, att mineralsamlingen äger åtskilliga sällsynta och några dyrbarare arter, men
är för öfrigt icke stor eller synnerligen rik på species. Kan ännu i afseende till utrymme
inom skåpen, som innefattas i 2:ne fönsterlufter, temmel. ökas».
Af en berättelse af år 1800 från den framstående entomologen C. Quensel, som
två år tidigare blifvit inlendent för akademiens samlingar, framgår, att
mineralsamlingen fortfarande vore ordnad efter Cronstedts Mineralogi», men Quensel höll före,
att detta system »vid Vetenskapens nyare förbättringar» vore mindre tjänligt och
borde utbytas mot ett mera tidsenligt.
I den resebeskrifning, som utgafs af botanisterna Weber och Mohr3, hvilka
sommaren 1803 besökte Stockholm, finner man äfven några notiser angående Akademiens
samlingar. Efter varma loford öfver det stora och kritiskt utförda katalogiseringsarbete,
som Quensel omedelbart gripit sig an med, och som ban ämnade utsträcka öfver
museets alla afdelningar, säga de: Die Conehylien und Mineralien sind nicht beträchtlich;
doch alle durch Herrn Doctor Quensels Bemühungen sehr gut geordnet». — Efter
Quensels redan 1806 inträffade frånfälle synes ordnandet af mineralsamlingen hafva
anförtrotts ål myntvärdien P. Hjelm.
1 Psilanderhjelm började sin bana som auskultant i Bergskollegium 1728. Han besökte tillsammans
med den framstående bergsmannen Anton Svvab bergverken i Böhmen, Ungern, Salzburg, Ba3’ern och
Sachsen samt gick sedan i rysk statstjänst, der han som öfver-bergshauptman hade öfverinseendet öfver flera
bergverk i Archangelska guvernementet. Tog afsked från rysk tjänst 1742, blef ledamot af Vet. Akad. 1743
och slutade sin bana som bergsråd. Efter hans död erhöll Akademien äfven hans efterlämnade boksamling.
2 Laxman, född i Nyslott, kom till Petersburg som lärare och till Sibirien som präst, men ägnade sig
mest åt resor och naturvetenskapliga studier. Blef sedan professor i ekonomi och kemi i Petersburg och
ryskt bergsråd i Nertschinsk. Flera svenska samlingar hafva honom att tacka för rika sändningar af uralska
och altaiska mineral. Laxman blef ledamot af Vetenskapsakademien år 1769.
8 Fr. Weber und D. M. H. Mohr: Naturhistorische Reise durch einen Theil Schwedens,
Göttingen 1804.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
