Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Beträffande den för allmänheten afsedda utställningssamlingen kunde sekreteraren
i årsberättelsen för 1865—1866 meddela: »Öfver 13,000 försteningar äro ordnade och
uppsatta, så att de endast behöfva förses med etiquetter för att vara färdiga till
förevisning. Bland dessa äro 7,590 svenska och 5,700 utländska.»
Naturhistoriska Riksmuseum i sin helhet blef vid början af sommaren 1866
färdig-ordnadt till att ånyo öppnas för allmänheten, och skedde detta den 25 juni. Angående
den paleontologiska afdelningen skrifver sekreteraren med anledning häraf i
årsberättelsen: >>Den palæontologiska samlingen, som förr aldrig varit ordnad och uppställd,
och som äfven är till väsentlig del nyförvärfvad för Museum genom inköp af professor
Angelin’s utmärkta enskilda samling, har icke heller nu, i anseende till utrymmets
otillräcklighet, kunnat i sin helhet uppställas till förevisning; de bildningar, som
förekomma i Sverige, äro dervid fullständigast representerade, men för öfrigt har
allmänheten tillfälle att lära känna de mest utmärkande typer af samtliga geologiska
formationerna.» Följande år utkom en af Angelin författad: »Handledning för beseendet af
paläontologiska samlingarna uti Riksmuseum. Rummen II—VI.» Denna gifver
visserligen en öfversikt af den dåtida skådesamlingens anordning, men, då den ej åtföljdes af
några interiörbilder, erhåller man ej någon föreställning om det närmare
utställnings-och monteringssättet för fossilen, hvilket i det nyordnade museet säkerligen var det
samma som det i andra paleontologiska museer då för tiden brukliga. Författarens
minne af den dåtida utställningen, hvilken till sina hufvuddrag kvarstod ända in på
1900-talet, i förening med ännu kvarvarande enstaka prof af olika utställnings- och
monteringsanordningar, möjliggör emellertid en framställning däraf.
Paleontologiska afdelningen omfattade då jämte djurfossil äfven växtfossilen. Jämte
fossilen voro stundom äfven bergarter utställda, så ock en del geologiska bildningar.
Enligt då för tiden rådande åsikter skulle så mycket som möjligt, för att inte säga allt,
utställas till allmänhetens beskådande. Rummen V och VI (se planteckningen sid. 56)
voro i likhet med flertalet öfriga utställningssalar inredda med fasta, djupa väggskåp å
de inåt vettande väggarna, samt ofvanpå dessa läktare med grundare, äfvenledes
väggfasta skåp. Såväl här som i rummen II och III glasskåp från den äldre
museiinred-ningen mellan fönstren på fönsterväggen. I rummen III, V och VI äfven glasbord på
golfvet. Allt var måladt i ek, med undantag af de gamla skåpen i rummen II och III,
hvilka fått behålla sin hvita färg.
Större fossil såsom ammoniter och koraller voro fastsatta på hvitmålade träklossar,
i hvilka de voro inskurna och kvarhöllos medelst en öfverböjd gröfre järntråd, samt
uppställda på hyllor i vissa skåp. Större plattor med fiskar eller reptilier voro inlagda
i gips i hvitmålade trälådor, och ställda ofvanpå hvarandra i väggskåpen. Ej alltför
stora fossil voro uppsatta på med färgadt papper klädda styfva skifvor — de större på
träskifvor och fasthållna medelst metalltråd, de mindre på glasskifvor och fasthäftade
med lim. Det färgade papperets olika färg angaf den tidsåldar eller formation, från
hvilken fossilen härstammade, hvilket således omedelbart föll i ögonen. I hvarje
väggskåp eller glasbord fanns dessutom upphängd en större tryckt etikett angifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
