Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26!)
delningen, taek vare samlingarnas beskaffenhet och vetenskapliga betydelse, snart nog
fackmännens uppmärksamhet. Redan 1889 märkes sålunda en af dåvarande
föreståndaren för W. Preussens Provinzialmuseum, professor H. Conwentz i A. Englers »Hotan.
Jahrbücher» publicerad redogörelse för densamma (»Die phytopaläontologische Abteilung
des Naturhistorischen Reichsmuseums in Stockholm»), i hvilken dess betydelse särskildt
framhålles. Så har skett vid upprepade tillfällen äfven från annat håll, men bär torde
vara nog att anföra, att professor A. C. Sk ward i Cambridge, en af Englands ledande
paleobotanister, betecknar afdelningen (1911) såsom the famous palaeobotanieal museum
of Stockholm». Man ma kunna hoppas, att den äfven under sin fortsatta utveckling i
de nva lokalerna skall uppväcka samma intresse som hittills.
Många utländska forskare hafva kommit till Stockholm enbart för att studera de
inom afdelningen befintliga fossilsamlingarna. D:r M. Yokoyama från Japan utarbetade
därstädes (1887) en afhandling öfver japanska juraväxter, d:r n. Hartz från Köpenhamn
(1896) sitt arbete öfver Ostgrönlands mesozoiska Mora. Af öfriga paleobotanister, som
under längre eller kortare tid arbetat vid afdelningen, märkas: d:r e. A. Newell Arber
(1906, 1912) och fru Agnes Arber (1912) från Cambridge, professor H. Conwentz (1889)
från Danzig, docenten d:r W. Gothan från Berlin (1914), universitetsstipendiaten A. Hoel
från Kristiania (1909), d:r W. Jongmans från Leiden (1912), ryske bergsingeniören
R. Samojlovitz (1912), professor G. Schmitz från Louvain (1910), d:r Marié C. Stopes
från London (1911), amanuensen Hamshaw Thomas från Cambridge (1911), d:r G. R.
Wieland från New Haven, Conn. U. S. A. (1907). Jämte dessa, hvilkas vistelse i Sverige
uteslutande eller hufvudsakligen gällt studier vid afdelningen, ha äfven andra utländska
fackmän samt ett stort antal botanister och geologer vid kortare besök tagit del af
densamma, hvilket särskildt var fallet under Linnéjubileet (1907) och geologkongressen (1910).
Ifråga om dessa hänvisas till afdelningens årsberättelser.
Under den tid, d:r Gunnar Andersson arbetade vid afdelningen, kommo jämte
många svenska äfven flera utländska kvartärgeologer och botanister hit för att taga del
af slamnings- och preparationsmetoderna för växtförande leror och torf, såsom
agronomen G. E Stangeland och d:r J. Holmboe från Norge, statsgeologen H. Berghell,
forst-mästaren B. Herlin och mag II. Lindberg från Finland, d:r C. Weber från Bremen m. fl.
I)et material af recenta arkegoniater, som öfverlämnades från den botaniska
afdelningen 1885, inneslöt redan mycket värderika samlingar. Ehuru öfverblicken af dettas
tillkomst tillhör redogörelsen för den botaniska afdelningens uppkomst och utveckling,
må dock här erinras om vissa för arkegoniatafdelningen särskildt värdefulla serier,
nämligen O. Swartz’ samlingar af ormbunkar och mossor, J. G. Ch. Lehmanns i
Hamburg på sin tid (1860—61) inköpta stora herbarium, som innehåll en ovanligt fullständig
och omfattande samling lefvermossor, tysken J. Mildes mossherbarium, inköpt 1872,
provinsialläkaren J. Ångströms herbarium, inköpt 1882—83, innehållande ytterst
omfattande och värdefulla skandinaviska och utländska mossamlingar jämte skandinaviska
kärlkryptogamer. Dessa herbarier omnämnas här därför, att de ofta af utländska for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
