Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Bryotheca brasiliensis, af P. Dusén insamlade mossor från Patagonien och Chile (1900,
1902), hvarjämte del må erinras om, att dennes förut omnämnda af afdelningen inköpta
herbarium innehåller omfattande material äfven från denna världsdel. Vidare förtjäna
särskildt framhållas originalserien af de af Svenska sydpolarexpeditionen 1901 — 03 i
Magellansländerna, på Sydgeorgien och i det antarktiska området insamlade mossorna,
hvilka, efter af F. Stephani (1907) och J. Cardot (1908) fullbordad bearbetning, enligt
föreskrift till afdelningen öfverlämnats. Genom inköp har förvärfvats en större serie
mossor från Patagonien, Eldslandet, Juan Fernandez, Falklandsöarna ocli Sydgeorgien,
samlade af C. Skottsberg ocli Th. Halle under den svenska expeditionen till
Sydamerika under den förres ledning 1907—09.
Äfven från den motsatta sidan af Antarktis, nämligen från Newnes land, har en
mossa fSarconeiiriim glacialej erhållits såsom skänk af Kristiania universitets botaniska
museum genom professor N. Wille.
Såsom framgår af denna redogörelse, i hvilken endast de viktigaste skänkerna och
nyförvärfven blifvit upptagna, har mossherbariets tillväxt varit synnerligen omfattande,
och det torde numera enligt från sakkunnigt håll lämnade uppgifter kunna räknas bland
de i sitt slag främsta.1 Det har mycket anlitats af såväl in- som utländska bryologer,
af hvilka senare doktor J. Hagen från Trondhjem (1897) samt d:r Alexander W. Evans
från New Haven Conn. U. S. A. (1912) själfva besökt afdelningen för utförande af sina
bryologiska studier.
Genom den stora tillväxten såväl af fossilsamlingarna som af de recenta
arkegoni-aterna erhöll lokalen i Grönlandet norra mer och mer karaktär af magasin, medan
den i »Grönlandet södra» endast kunde någorlunda bibehållas i sitt ursprungliga skick
därigenom, att stora delar af samlingarna magasinerades på vindar och i källare. Men
mikroskoperings- och fotograferingsarbetena i den sistnämnda lokalen stördes alltjämt
genom de svåra skakningar, för hvilka byggnaden utsattes genom förbipasserande
arbetsåkdon och lastbiler. Det var därför synnerligen glädjande att sent omsider erhålla
lokaler, där denna och andra olägenheter icke gjorde sig gällande, där belysningen är
god och där utrymmet är så väl tillgodosedt, att allt magasineradt material kunnat
uppackas och där samlingarnas, såsom man får hoppas, fortsatta omfattande tillväxt
kan med lugn emotses för många tiotal år framåt. I fråga om detta utrymme må
anmärkas, att detsamma, frånsedt den stora vinden, är bortåt fem och en half gånger så
stort som i de gamla lokalerna, samt att arbetsrummen blifvit särskildt väl tillgodosedda.
Inpackningen och flyttningen af samlingarna, som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt
utfördes af »Frevs expressbyrå», började den 26 maj och var i hufvudsak fullbordad
omkring den 1 juli 1915.
1 En redogörelse för lefvermossherbariets omfattning, särskildt det svenskas, har lämnats af lektor
h. W. Arxeli. i Svensk Bot. Tidskr. 1915.
A. G. Nathorst.
Riksmuseets historia.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
