- Project Runeberg -  Om foten och den rigtiga formen på skodon /
25

(1867) [MARC] Author: Anton Nyström With: Carl Gustaf Santesson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra skodons form

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 25

Yid en dylik afteckniug erhåller man dessutom icke den
äskade formen af foten. Denna teckning företages nämnligen
alltid efter den med strumpa beklädde foten, och å en sådan är
stortån alltid snedrigtad, emedan hon, genom det ständiga
skotrycket fortfarande hållen i sin sneda rigtning, är så benägen att
iutaga detta läge, att strumpans tryck redan är tillräckligt att
gifva den detsamma. Härvid aftecknas derför en fot, hvars tår
redan blifvit onaturligt sammanpressade. Blott en med
kännedom om fotens anatomi tagen teckning af den nakna foten kan
ge ett rigtigt begrepp om sulans form; och en sådan teckning
kan vara skomakaren (och köparen) af nytta, emedan den besparar
honom ett vidlyftigare måttagande och återger troget små fel i
fötformen, hvilka han vid skodonets konstruktion har att afse."

"Huru den rigtiga sulan för hvarje fot skall tecknas.
Hufvudsaken är, att stortån får intaga sitt naturliga läge,
nämnligen så, att dess midtlinie, bakåt förlängd, träffar hälens
medelpunkt.

Man afsätter fotens längd från hälens bakersta punkt till
stortåns spets på en rak linie ah. Derpå tager man halfva
bredden af hälen och afsätter denna på linien ab’s bakersta ända — cd;
hälens medelpunkt är då gifven. Sedan tages längden från
stortåns spets till det ställe på fotens undersida, der
denna börjar hvälfva sig, d. v. s. till bakre randen af
stortåsbollen; denna längd ef som utgör ungefär
två femtedelar af hela fotlängden, afsätter man på
främre delen af den raka linien; man finner då
det ställe, der foten är bredast. På det ställe
(punkten f) drages en mot ah rätvinklig linie, hvarpå
fotens största bredd gh så afsättes, att halfva stor- Jl\
tåsbredden kommer på insidan (fg). Längdlinien
förlänges nu något framåt, och parallelt med henne
drages inre randen af fotsulan gi, i det man
härvid som utgångspunkt tager punkten g. Härmed
har man vunnit de nödige punkterne för
teckningen af en rigtig skosula; man har nämnligen
den inre randen af framsulan, bakre omfånget af
hälen och lilltårandeus starkaste utbugtning gifna.
Med desse punkter kan en skosula lätt tecknas, såsom af bifogade
fig. 42 synes. En skomakare med smak skall ej finna det svårt
att inlägga en viss elegans i en dylik teckning.

Fig. 42.

n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 1 21:00:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naomfoten/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free