Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryska nationens härkomst. Kiev och det svensk-slaviska Rus-väldet. Rusiska slaver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Byzantinske kejsaren sände sin flotta till Donaus mynningar, trängde
fram öfver Balkan-passen och intog den bulgariska hufvudstaden
Perejaslav, därvid Svjatoslav förlorade 8,000 man som innebrändes,
och sedan han lidit flere andra nederlag, måste han draga sig
tillbaka och sluta fred. Under hemfärden dödades han af
petsche-negrema.
Efter långvariga inre strider vann Svjatoslavs son med en
tjänstekvinna, Vlodimir eller Vladimir (972—1015), sedan han dödat
två bröder, herraväldet i Rus, och med honom börjar en ny
tidrymd för riket. Han var en listig, blodtörstig och utsväfvande
barbar, som på flere ställen i sitt rike hade tillsammans 800 frillor.
Såsom en klok statsbildare förstod Vladimir dock värdet hos en
högre och honom ännu främmande kultur samt begagnade sig däraf
som ett värksamt politiskt medel. Länge tvekade han i valet af
en ny religion: mohamedanismen, judendomen, katolicismen eller
grekisk-ortodoxa läran, och bestämde sig slutligen för den sistnämda,
främst därför att patriarken i Konstantinopel syntes honom mindre
farlig för hans myndighet än påfven i Rom.
Sedan Vladimir till gemål fått den byzantinska prinsessan Anna
och själf antagit kristendomen, följde hela hans folks omvändelse; de
hedniska gudabilderna och helgedomarne förstördes, och folket döptes
massvis i floderna af grekiska prester, som följt herskaren till hans
land. Grekiska arkitekter uppförde praktfulla kyrkor i hufvudstaden
Kiev, och en bländande kult slog alla sinnen med vördnadsfull
beundran. Vladimir upptogs efter sin död bland kyrkans helgon
och kallades "den helige«; hans graf i Kiev blef ock en nationel
helgedom.
Krigslysten som han var tvang han Littauens jatvager och
Livlands lettiska och finska stammar till skattskyldighet och dref sina
eröfringar ända till Karpaterna, där han intog Röda Krobatien
(östra Galizien), bebodt af hvita kroater, som alltid bevarat en rent
slavisk prägel och synas ha sammanhängt med Donauslaverna. I
9 och 10 årh. hade landet varit i förbund med tscheckerna i
Mäh-ren och Böhmen, men stälde sig i 10 årh. under polska rikets kung
Mieczislav. Efter furstendömet Vlodimir, som här uppstod efter
eröfringen af Kiev, kallades landet Lodomirien. Med petschenegerna
förde han flere förbittrade krig.
Då den barbariska uppfattningen var rådande, att staten var
herskarens arf och således kunde delas mellan hans arfvingar,
delades riket efter Vladimirs död mellan sju söner och brorsöner. Hans
son Jaroslav (1016—1054), som fullständigt besegrade
petschenegrerna och till tack därför uppförde Sofiakyrkan i Kiev, gjorde
åter Kievriket till ett helt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
