Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Suzdal-Ryssland. Ryssland under mongolernas herravälde. Den moskovitiska staten och dess skräckvälde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en fullständig tillintetgörelse af den enskilda personligheten voro de
principer, som satte mongolerna i stånd att utföra sina eröfringar
och som utgjorde motsatsen till de politiska förhållandena hos
dåtidens ryssar, som ej kunde enas för gemensamt försvar och ännu
höllo på den personliga friheten.
För att förlika sig med de oöfvervinnerliga besegrarne, fanns
för de ryska furstarne ingen annan utväg än att tillegna sig de
förres egenskaper. Förut hade de ryska furstarne måst dela makten
med rådet eller folkförsamlingen och blott varit maktens förvaltare,
men ej egare, således ej herskare. Mongolerna ökade af beräkning
deras makt på rådets bekostnad, gåfvo dem ärftliga furstendömen
och förklarade den äldste fursten vara högre än de öfriga.
Då Andrei ej ville visa Bati tillräcklig underdånighet, måste
han fly från sitt rike; han blef slagen af mongolerna, som spredo
sig öfver landet, nedgjorde invånarne, förstörde bostäderna och
förde hem med sig en mängd fångar och boskap. Alexander, som
1252 begifvit sig till Gyllene Horden för att vinna Bati med
ödmjukhet, erhöll nu värdighet af den äldste och nedsatte sig i
Vladimir. I medvetande om det stöd han kunde räkna på vid
Gyllene Horden, visade han sig nu vara en annan furste än förut.
Då Novgorod fördrifvit en hans son som furste, återinsatte han
honom med maktspråk och visade republiken, att öfver dess råd
och furstar stod en högre makt, den nämligen, som innehades af
den äldste fursten i hela Ryssland hvilken stödde sig på den
främmande herskarens vilja.
Hittills hade ej Novgorod underkufvats af mongolerna, men
1257 fordrade Gyllene Horden skatt af republiken liksom af de öfriga
ryska staterna, och Alexander kom själf jämte de tatariska ombuden
för att fordra tionde och skatt i handelsvaror. Novgoroderna vägrade,
hvarpå Alexander, som redan antagit mongolernas herskaresätt, lät
straffa några bojarer på omänskligt sätt: genom att afskära näsan,
utsticka ögonen o. s. v., och därpå började Novgorod att erlägga skatt.
Alexander, som dog 1263, sedan han anlagt munkdräkt, prisades
högt af de andliga. Karaktäristiskt för ryska förhållanden från den
tiden är hvad Kostomarov säger:
«Hans undfallenhet för kanen och förmåga att underhålla ett
godt förstånd med honom, en bestämd föresats att tvinga Ryssland
till lydnad mot segervinnarne och att i och med detsamma afvända
från ryska folket olyckor och förödelser, som skulle hafva drabbat
det vid hvarje försök till frigörelse och oberoende — allt detta
stämmer särdeles väl öfverens med den lära, som predikades af de
ortodoxa presterna: att såsom målet får vårt lif sätta friden på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
