Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finland blir svensk provins. Tidigare krig mellan Sverge och Ryssland rörande Finland och Östersjöprovinserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bildade många år en fast punkt för Rysslands tillträde till
Östersjön.
Som den protestantiska staden Reval i Estland fruktade
föreningen med Polen, anhöll den om Sverges hjälp, och Erik XIV
sände då dit en beskickning under Klas Kristersson Horn,
som förmådde Reval och ridderskapet i Estland att ställa sig under
Sverges beskydd och svära Erik trohetsed. En svensk här tog
staden, hvars polska besättning gaf sig.
Mellan Sverge och Polen uppstod snart spänning, sedan härtig
Johan (III) af Finland blifvit förmäld med Sigismund Augusts syster
Katarina Jaoellonica (1562), då polske kungen sökte draga Johan
på sin sida. Den misstänksamme Erik tog året därpå Johan till
fånga, då han förebråddes att ha förbundit sig med Sverges fiende,
och finska adeln fick befallning att gå öfver till Livland att kämpa
mot Polen. Detta land fick nu en bundsförvandt i Fredrik II,
Danmark-Norges kung, som var krigslysten och i Sverges
framgångar i Estland fick en ny anledning till krig förutom tvisten om
det gamla unionella riksvapnet tre kronor.
Johan III:s tronbestigning 1568 medförde upphörandet af polska
kriget.
Sedan 7-åriga nordiska kriget upphört (1570), blef krig mellan
Sverge och Ryssland oundvikligt på grund af Ivan den
förskräck-lioes utmanande beteende och eröfringslusta. Han utsatte finska
sändebud för den oförskämdaste förföljelse, fordrade utlämnandet af
de finska grefvarne till Ryssland och erhållandet af hederstiteln
"Herre öfver Sverge"; han väntade naturligtvis ej, att man skulle
gå in på dessa fordringar, utan började genast kriget på ömse sidor
om finska viken. På finska sidan fördes ett ohyggligt
härjnings-krig, därunder ryssarne utbredde mord och brand ända till
Helsingfors. Ivan lät sina vilda trupper öfversvämma Estland, där de foro
fram med förfärliga grymheter.
Då slottet Wittenstein tagits (1573), blef sålunda den tappre
befälhafvaren Boye jämte besättningen lefvande stekta på spett,
hvadan vi se, huru den omänsklige despoten förstod att sprida fasa
för moskovitismen och dess omänskliga krigföring.
Med undantag af Reval eröfrades hela Estland af ryssarne, och
omsider föll Ivan in i Livland (1577), hvarför Johan III och polske
kungen Stefan Batori afslöto ett förbund mot Ryssland.
Under det polackarne segrade på sitt håll, trängde svenskarne
fram till Nöteborg och Novgorod. De anfördes af Pontus De la
Oardie, som eröfrade Kexholms län; därefter företog han ett djärft tåg
på isen öfver Finska viken och tog Narva med storm samt eröfrade
en stor del af Ingermanland (1581).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
