Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Polens börjande upplösning. Religionsstrider. Kosackernas resningar i Ukraina och Chmielnickis uppror. Polens sista storhetstid under Sobieski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexei, som nyss haft flere farliga uppror att bekämpa, grep
tillfället att mot yttre fiender vända den oroliga ande, som gripit
ryska folket, och sammankallade riksdagen, som uttalade sig för
kriget. En öfverenskommelse om upprättandet af en ukrainsk
republik under tsarens öfverhöghet träffades mellan Chmielnicki och
Alexei, och denne sände en bojar till kosackernas generalförsamling,
hvilken jämte Chmielnicki aflade ed till tsaren, som å sin sida
lof-vade skydd åt Ukrainas fri- och rättigheter, samt sökte vinna folket
genom mildhet.
Innan kort intog Alexei hela "Hvita Ryssland" och Littauen,
under det Chmielnicki jämte moskoviter intogo södra Polen (1654—
55). Den polska staten syntes redan vara upplöst, och Alexei skyn-
dade att antaga titeln "storfurste öfver Littauen, Hvita Ryssland,
Volhynien och Podolien".
Vid denna tid fick Polen i Karl X Gustaf ännu en fiende,
som ytterligare försvagade riket. Då Chmielnicki såg hans
framgångar, hade han en tid intet emot att underhandla med honom om
Ukrainas själfständighet, därvid han ej frågade efter sin ed till ryske
tsaren.
Nya strider mellan Polen och Ryssland började, sedan
sven-skame besegrats. I Ukraina fruktade kosackerna snart, att den
ryske herskaren skulle bli farlig för deras frihetssträfvan, och sedan
Chmielnicki, som bibehöll skenet af underdånighet, aflidit 1657,
utbröt uppror. En del af kosackerna vände sig nu till Polen för
att vinna en bundsförvandt mot tsaren, och ett fördrag slöts i
Had-siaz 1658, däri en kosackadel erkändes och det grekisk ortodoxa
presterskapet fick samma rättigheter som det katolska. Större delen
af kosackerna kommo dock, då den påräknade hjälpen från kanen
af Krim uteblef, att förklara sig för Ryssland.
Polackerna vägrade nu att uppfylla det 1655 afslutade fördraget
med Alexei och samlade sig i endräkt.för att återupptaga kriget
med Ryssland. De slogo ryssarne vid Polonka och Tjudnovi, och
vid sistnämnda ställe stredo kosacker mot kosacker; Vilna och hela
Littauen återtogos nu af polackerna. Johan Kasimir öfverskred
Dniepr och var nära att åter eröfra hela Ukraina, men blef slagen
vid Gluchov och förlorade därpå större delen af sin här genom
hunger och köld.
Kort därpå anstiftade Polens stormarskalk Lubomirski jämte ett
stort adelsparti ett uppror mot Johan Kasimir och slog i spetsen
för 80,000 man kungens här 1666. Samtidigt öfvergafs Polen af
Ukrainas nya hetman, som öfverlämnade sig åt Turkiets sultan
Mu-hamed IV och därigenom utsatte riket för krig med honom. Polen
och Ryssland voro lika utmattade af det tioåriga kriget och gingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>