Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XII. Finlands inre tillstånd i 17:de århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII. Finlands inre tillstånd i 17:de århundradet.
Under det långa ryska kriget under Karl IX och Gustaf II
Adolf, som omsider slöts med freden i Stolbova 1617, hade Finland
mycket betungats. Kriget medförde ock en ökning af förläningarna
åt svenska och livländska herrar, hvarför klagomål uttalades och en
mängd finnar utvandrade till Sverge och utlandet. Gustaf Adolf
bistod dock finname genom ett "Försparelsebref för alla förlänte
bönder i Finland" 1613, och han sammankallade Finlands ständer till
en finsk landtdag i Helsingfors 1616. Denna sände till svenskarne
ett uppmaningsbref rörande gemensamma faror och godvilligt bistånd,
och från de flesta svenska landskapen kommo vänliga svar. Gustaf
Adolf tog själf itu med en mängd missförhållanden.
Finland fick en synnerligen omsorgsfull vård af Per Brahe,
som 1637 blef dess generalguvernör och allmänt prisades för sina
stora egenskaper. Han grundade akademien i Åbo 1640 och
genomförde en mängd nyttiga förbättringar i förvaltningen. Till hans ära
har Brahestad fått sitt namn och en staty blifvit rest i Åbo.
Skolornas antal förökades betydligt och den första folkskolan
inrättades på Ax. Oxenstjernas bekostnad. På denna tid blef bibeln
fullständigt öfversatt på finska och tryckt.
Gustaf Adolfs regeringstid tillknöt starkare föreningsbandet
mellan Finland och Sverge, och 30-åriga kriget, däri finska soldater
till ungefär lika stort antal som svenska deltogo, förenade i hög
grad de båda nationerna. I Finlands historia säger Koskinen: "Det
synes klarligen, att den tidens finnar ansågo sin förening med Sverge
vara en utomordentlig fördel för dem; de båda folkens förhållande
till hvarandra var liksom två bröders endräktiga samboende i ett
gemensamt hem, hvarest båda hade lika mycket att säga, men
husbondeväldet handhades i den äldres namn." I ett loftal till Karl X
Gustafs ära sade karelaren Lakmannus: "Vi äro ej såsom trälar,
utan såsom medlemmar förenade med Sverges rike."
Inom svenska regeringen herskade emellertid den tron, att
finnarne själfva voro oförmögna att ordna sina angelägenheter, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0091.html
