Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt var sålunda klart till aktion, och i juli eller augusti 1708
skulle stormen bryta lös. Onekligen hade planen flere goda skäl
för sig, synnerligast som Lybecker skulle med 14,000 man tåga
mot Petersburg och Novgorod och Lewenhaupt med sin här på
11,000 man jämte rika förråder komma Karls här till förstärkning.*)
En fruktansvärd katastrof skulle dock snart inträffa, och
därtill var onekligen den abnorme kungen främst skulden.
Alldeles som Karl 1699 ensam fattade sitt beslut och ej hörde
någon af rådsherrarne utom Piper, då han grep in i den
holstein-ska härtigens stridigheter med Danmark; liksom han af egen böjelse
velat fortsätta kriget med Danmark efter freden i Traventhal 1700
och liksom Karl efter segern vid Narva samma år ensam beslöt att
fortsätta kriget med August, trots gynsamma fredsanbud och
motstånd af sina närmaste, sålunda handlade han nu 8 år senare likaså
själfrådigt, då den afgörande sammandrabbningen med tsar Peter
förestod. Han var nu 25 år gammal, men hade i politiken
fortfarande ej hemtat några lärdomar, utan följde allt jämt sin
ungdomliga taktik i att bygga på sin personliga tapperhet och repetera
fältropet «med Gups hjälp" — fast han åsidosatte de viktigaste
garantier för framgång, då han nu gick fienden till mötes i än
af-lägsnare trakter. Man kan väl säga, att han i sin själfti 1 lräckl ighet
"frestade Gud", så att ingen Guds hjälp kunde vinnas. Värkligt
strategiska beräkningar försummades ofta liksom belägringskonsten
och för truppernas förbindelser samt proviantering sörjdes ej
tillräckligt. Likaledes försummade Karl att vinna visshet om styrkan
och pålitligheten hos de allierade han till sist hoppades på: Mazeppa
och turkiske sultanen, och han kunde alldeles nyckfullt gifva
öfver-befäl åt odugliga gunstlingar, såsom Lybecker och Lagercrona, och
aflägsna eller hålla på afstånd de utmärktaste fältherrar: Stenbock
och Lewenhaupt.
Peters segrar vid Liesna och Pultava.
Sedan Karl med sin här i midten af mars 1708 aftågat i
sydostlig riktning, gjordes snart ett längre uppehåll i Radoskovice. Ingen
af hans omgifning visste hvart tåget skulle gå, men man antog det
gälde Moskva, och många sökte hindra kungen härifrån och förmå
honom att gå till Riga eller Pleskov. Förgäfves likvisst.
*) Se närmare N. Kostomarov: Mazeppa och Karl XII\ i Historisk Tid■
skrift, 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
