Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare stodo fast vid sin förut uttalade mening, att det vore farligt att
genom en stor utrustning utarma landet och blotta det på manskap.
Stenbock utvärkade emellertid, att 10,000 man blefvo
öfver-förda till Rügen, hvarpå han begaf sig dit och öppnade fälttåget i
Tyskland.
Stanislaus kom snart till den öfvertygelsen, att han ej ens
med svenska vapen till skydd kunde uppehålla sig som kung i
Polen, hvarför han fann lämpligt att sluta enskild fred med Auoust
och afstå åt honom kronan, endast förbehållande sig tronföljden, därest
han öfverlefde August. Denne hade då ej längre skäl att stå kvar
i förbundet med Danmark och Ryssland mot Sverge.
Auoust framstälde nu, för att tillfredsställa Stanislaus, ett
förslag om Polens delning.
Stenbock hade vid öfverfarten till Rügen först länge hindrats
af danska flottan, och ehuru han lyckats intaga Rostock, hindrades
vidare framträngande af Auoust och Mentschikoff i spetsen för
saxiska och ryska trupper. Han afslöt omsider ett stillestånd på
14 dagar, hvartill han enligt bref från M. Vellingk (generalguvernör
öfver Bremen och Verden), sett sig nödsakad "genom order af kung
Stanislaus« och på grund af ett bref från Karl (februari 1712),
däri Stenbock anbefalles att "med hörsamhet efterkomma hvad
Stanislaus i ett eller annat mål kan hafva att befalla, i synnerhet
hvad krigsoperationerna angår." Karl lät nu Stanislaus veta, att
om han ej ville ha Polens krona, så skulle den gifvas åt någon
annan (!), men ej få återgifvas åt August, och till Stenbock skref han
i vredesmod en skarp tillrättavisning med befallning att upphäfva
stilleståndet och att, genom att strax söka fördrifva fienden, försona
sitt begångna fel.
Stenbock bröt nu upp från Rostock med sin här på 13,000
man och angrep den vid Gadebusch i västra Mecklenburg samlade
danska hären jämte en saxisk styrka, tillsamman 18,000 man, och
fastän Fredrik IV själf deltog i striden, vann Stenbock här segern
(december 1712). Mycket bidrog härtill det svenska artilleriet, som
i hög grad utvecklats genom öfverste C. Cronstedt. Stenbocks
rykte genljöd öfver hela Europa för den lysande segern, men något
inflytande på händelsernas gång fick den ej. Olyckan följde den
tätt i spåren. Stenbock blef nödsakad, då hans här saknade
underhåll, att tåga inåt Holstein och skall ha varit föranledd härtill af
Vellingk, som försäkrade, att Karl XII redan vore i antågande
genom Polen med en turkisk här, hvarför ryssarne snart skulle
tvingas att draga sig tillbaka.
Sedan Stenbock kommit i närheten af Altona förestälde honom
Wellingk, att han borde bränna denna stad, dels för att hämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
