Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Polens delningar. Ryska våldet. August III. Stanislaus August. Katarina II:s, Fredrik d. stores och Maria Teresias röfvarpolitik. Polens första delning. Polens pånyttfödelse. Konstitutionen 1791. Polens andra delning. Polackernas resning; Kosciuszko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik, som fick till bundsförvandter England-Hannovcr och
de hessiska staterna, grep in med snabba och djärfva rörelser och
besatte Saxen 1756. Därmed hade sjuåriga kriget börjat. Augusts
diplomatiska bref föllo i Fredriks händer, och han offentliggjorde
dem, då han därigenom kunde bevisa, att han gripit till vapen blott
för att skydda sig mot planer, som voro farliga för den preusiska
staten, planer som Fredrik året förut fått reda på genom sin
minister i Dresden, hvilken uppsnappat franska sändebudets depescher
därom. Såsom ofvan framhållits, brann Elisabet af hat till Fredrik,
och utgjorde Ryssland nu en den farligaste hotelse för Preussen.
Sedan Fredrik slagit österrikarne vid Prag, men själf slagits af
dem vid Kollin, besegrades han ock af ryssarne vid Gross-Jägerttdorf
1757. Han slog kort därpå fransmännen vid Rossbach och österrikarne
vid Leuthen, men tillfogades 1759 det förkrossande nederlaget vid
Kunersdorf af ryssarne och österrikarne. Året därpå slog han åter
österrikarne i två slag, men 1761 hotades Preussens
hufvudprovin-ser från alla håll.
Fredriks ställning kom dock att alldeles förändras genom
Elisa-bets död (1762), då Peter III slöt ej blott fred, utan ock förbund
med honom.
Sverge slöt fred kort därpå i Hamburg, och i februari 1763
slöts freden i Hubertsburg, däri Österrike till Preussen afträdde alla
anspråk på Schlesien.
Det mellan Fredrik II och Peter III ingångna förbundet blef
början till nya planer mot Polen.
En hemlig artikel i förbundstraktaten af d. 8 juni 1762
bestämde följande:
"Emedan H. Käjs. ryska Maj:ts och H. Maj:t Konungens af
Preussen intresse fordrar, att man iakttager en uppmärksam
omvårdnad däröfver att republiken Polen upprätthålles i sin rättighet af fria
val, och att* det ej varder någon tillåtet att däraf göra ett ärftligt
konungadöme eller t. o. m. att upphäfva sig till suverän furste,
hafva DD. MM. käjsaren af Ryssland och konungen af Preussen
ömsesidigt lofvat hvarandra och på det högtidligaste sätt förbundit
sig att — — — ej tillåta detta; utan tvärtom skola de af böja,
tillbakavisa och tillintetgöra på alla sätt och genom alla medel så
orättvisa (!) och för grannmakterna så farliga förslag (!), i det de
ömsesidigt öfverenskomma att förena sina krafter samt t. o. m. gripa
till vapen, därest omständigheterna så fordra".
Således samma skändliga beslut till kränkning af folkrätten,
som då Stanislaus, sedan han blifvit vald till Polens kung 1733,
förjagades af Anna Ivanovnas soldater!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
