Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Polens delningar. Ryska våldet. August III. Stanislaus August. Katarina II:s, Fredrik d. stores och Maria Teresias röfvarpolitik. Polens första delning. Polens pånyttfödelse. Konstitutionen 1791. Polens andra delning. Polackernas resning; Kosciuszko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu brutalt Polen och svarade Stanislaus August (den 8 juni), att
han "aldrig tänkt hvarken att underhålla eller beskydda den nya
författningen", förebärande, att "omständigheterna alldeles förändrats
efter det afslutade förbundet" etc.
Förrådt af sin bundsförvandt, återstod för Polen att förrådas
af sin egen kung: Stanislaus August hade nu den otroliga
svagheten att i ett mställsamt bref (af den 24 juli) till F. Potocki med
sin person och hela hären biträda den i Targovitza bildade
konfederationen.
En månad senare afgaf han en öppen förklaring härom och
återkallade och fördömde däri hvad han föregående året godkänt,
beslutit och lofordat samt förklarade "endast de företag lagliga,
som konfederationen erkänner — i synnerhet som H. M.
Käjsarin-nans öfver hela Ryssland ädelmodiga och oegennyttiga beskydd
återför lugnet i republikens sköte" etc.
Targovitza-männen fingo nu plats i kungens råd och afskaffade
den nya konstitutionen samt återstälde den förra med liberum veto.
Det var dock blott till namnet, som Targovitza-konfederationen
öfver-tog styrelsen, ty i värkligheten leddes den af ryska sändebudet.
Fredrik Vilhelm hade under tiden underhandlat med Katarina
om en ny delning af Polen. De diplomatiska förhandlingarna
mellan de tre rofstaterna blefvo på denna tid i hög grad förvirrade
och försåtliga.
I augusti 1791 hade Fredrik Vilhelm och Leopold II af
Österrike i Pilnitz undertecknat en förklaring, däri de hotade det
revolutionära Frankrike med krig, om ej Ludvig XVI återinsattes i sina
gamla rättigheter, och i februari 1792 ingingo de en ny allians,
som emellertid var lika mycket riktad mot Ryssland som mot
Frankrike, då de med oro sågo, huru Katarina beredde sig att helt och
hållet lägga Polen under sitt välde. Katarina fann sig däraf
nödsakad att låta Fredrik Vilhelm förstå, att hon vore villig att
med-gifva Preussen en andel af rofvet, och denna frestelse hade
Fredrik Vilhelm ej hederskänsla nog att motstå. Under tiden hade
Leopold af lidit och efterträd ts af Frans II. Det uppstod snart split
emellan Österrike och Preussen, då dettas sändebud v. Haugwitz
i Wien märkte, att Preussen ej kunde räkna på Österrike i fråga
om godtgörelse för franska kriget på Polens bekostnad, då
Wiener-hofvet visat benägenhet att befordra Polens återupprättelse.
Österrike å sin sida önskade att mot Belgien, hvaröfver det herskade, få
tillbyta sig Bayern. Då Preussens sändebud hotade, att Fredrik
Vilhelm strax skulle sluta fred med Frankrike, om Österrike ej
med-gåfve honom att taga en del af Polen, var Österrikes ombud,
diplomaten Cobenzl listig nog att, allt under det han gick in härpå, i hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
