- Project Runeberg -  Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar /
286

(1901) [MARC] Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Polens delningar. Ryska våldet. August III. Stanislaus August. Katarina II:s, Fredrik d. stores och Maria Teresias röfvarpolitik. Polens första delning. Polens pånyttfödelse. Konstitutionen 1791. Polens andra delning. Polackernas resning; Kosciuszko.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Allt ifrån det stora statsmordet ända till våra dagar ha
emellertid Ryssland, Österrike och Preussen gripits af oro och sökt
bevara ett visst samförstånd vid internationella förvecklingar, som
uppstått i Europa, då de aldrig kunnat vara lugna för polska nationen.
Medvetandet om, att de på det mest barbariska sätt kränkt dess rätt,
har gjort deras statsmän ständigt oroliga. Samvetet har ej varit
lugnt, och genom ständiga diplomatiska fiffigheter har man sökt
upphjälpa hvad som var brott och dumhet på samma gång. Ty
dumhet eller opolitisk tanklöshet af Preussen och Österrike var, att
ej söka på allt sätt upprätthålla ett oafhängigt Polen såsom den bästa
skyddsmur mot den framträngande moskovitismen. Genom Polens
delningar blef grannskapet med Ryssland omedelbart, och har ock
denna makt vunnit det inflytande på Europas angelägenheter, som
Preussen och Österrike ville förhindra, under det deras polska byten
blott varit en skenbar vinst, som ofta utgjort en tryckande börda.

* . *

*



"Öfver segerherrar sitter man icke till doms", svarade
Katarina, då man klagade öfver hennes segrande generalers
godtycklighet. Själf tänkte den segrande tsarinnan detsamma om sig själf.
Men ehuru hon ej tålde någonting så litet som historiska sanningar,
har historien dock satt sig till doms öfver hennes illgärningar i
Polen, trots alla försök att dölja sanningen därom.

Länge lyckades man genom besoldade storljugare i litteraturen
och tidningspressen att vilseleda värkliga förhållandet med mordet
å Polen, länge sökte mördarne inbilla världen, att Polen blott var
en medeltidsstat, som blott hade en skentillvaro och förtjänade att
dö, och länge bearbetade den ryska diplomatien Europa, skapande
genom smicker och mutor samt tillvärkning af falska historier en
konstlad opinion mot Polen.

I en egendomlig blindhet eller suggererade af Polens bödlar
och deras anhängare förr och nu, ha åtskilliga författare än i vår
tid sökt visa, att Polen liksom förtjänt sitt grymma öde eller själft
framkallat den olycka, som drabbat det och måst gå under.

Fransmannen L. Léger har nyligen i La Grande Encyclopédie
skrifvit följande i artikeln om Polen:

"Föregående betraktelser låta tillräckligt förstå, hvarför Polen
var bestämdt att gå under ) ingennat ionell enhet(?), ingen religiös
enhet, ingen milis, ingen vaksam central makt, ingen armé, ingen
flotta och ej heller befästade platser; förtryckta bönder och intet
tredje stånd; i städerna en ovärksam och likgiltig befolkning, religiösa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free