Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fösök att lösslita Finland. Förrädarne, G. Sprengtporten,
Anjala-förbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788—90.
Få år efter Gustaf 1II:s statskupp inträffade brytning mellan
honom och en af hans främste medhjälpare J. M. Sprengtporten.
Denne hersklystne man, som enligt en samtida hofman, A. L. Hamilton,
hade "en så öfverdrifven äregirighet, att denna var nästan märkt
med ursinnighetens stämpel", blef snart sjuklig och sysselsatte sig
mest med sin sjukdom och förmenta oförrätter. Redan 1774 drog
han sig på grund af någon obefogad misstanke ifrån det offentliga
lifvet, bröt med Gustaf och lefde som förbittrad och sinnessjuk
ensling i närheten af Stockholm till sin död (1787). Då och då
sände han kungen bittra och förebrående skrifvelser, men Gustaf
bibehöll ständigt en vänlig hållning gentemot honom.
Vida farligare var hans halfbror Göran Sprengtporten, som
från 1775 i egenskap af öfverste i Savolaks hade ett rikt fält för
sin duglighet. Han grundläde å sitt boställe en sorts krigsskola
och använde sin förmögenhet för finska krigsväsendets förbättring.
Gustaf understödde i hög grad hans värksamhet ett par år, men
så inträffade brytning äfven med honom. Han var af ett häftigt
och pockande sinnelag och hade tvifvelsutan tagit intryck af den
sinnessjuke broderns utgjutelser om kungen.
Gustaf fick omsider allvarsamma skäl att misstro honom.
Sprengtporten, som ofta besökte Stockholm, syntes stå i
vänskapsförhållande till Gustafs broder härtig Fredrik, åt hvilken modem,
enkedrottning Lovisa Ulrika, som var afvogt stämd mot Gustaf,
säges ha önskat förskaffa Finland som själfständigt härtigdöme.
Därjämte säges ryske ministern Simolin ofta ha sökt hans sällskap.
Dessa omständigheter väckte misstankar hos Gustaf, hvarför
han beslöt sända Sprengtporten utomlands, och 1778 gaf han honom
i uppdrag att studera militärväsendet i Ryssland och andra länder.
I början af 1779 begaf sig Sprengtporten i sällskap med ett antal
finska officerare till Petersburg, där förbindelser knötos med
inflytelserika personer, sedan till Berlin och därpå till Paris. Då han
genom öfverdåd här bragts i trångmål med afseende på resem edlen
och Gustaf tillhöll honom att ej öfverskrida anslaget, begärde han
sitt afsked från kungens tjänst, och han fick detta afsked beredvilligare
än han kanske väntat. År 1781 återvände Sprengtporten till
Stockholm, förbittrad på Gustaf, då han ansåg denne ha svikit sitt löfte
att skaffa honom en plats i franska hären, fast kungen gjort hvad
han förmått. I Stockholm drog man sig för honom, och snart
begaf han sig till Finland. Härifrån skref han i slutet af 1782 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
