Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patriotiska beslut trupperna under edert befäl tagit, att af konungen
och nationen begära R. Ständers sammankallande på det de
tillsammans måtte kunna stilla det hotande stormvädret, som n. v.
bedröf-liga och oförväntade händelser åstadkommit, befallt mig gifva Hr
Generalen tillkänna, att H. M:t alltid med nöje ser dessa beslut
vinna ytterligare styrka hos ett fritt folk, det hon hedrat med sin
välvilja. Då hon utsett mig i detta ärende, tror H. M:t sig
därige-uom hafva gifvit ett nytt bevis på sitt goda hjärtelag för nationen,
i det hon känner hvad del jag naturligtvis bör taga uti ett lands
väl, hvars medborgare jag ännu är“. I ett annat bref heter det:
"Herr Generalen lärer få anledning till fullt förtroende utan
förbehåll, därest minsta farhåga skulle yppat sig för följderna och
Käjsa-rinnans, min souveraines afsigter ..."
Katarina beslöt, att 3 millioner rubler skulle införas i Sverge
från Hamburg för att utdelas till främjande af Anjala-förbundet.
Man uppsköt emellertid med penningarnas användande, då man i
konseljen ville lämna dem till någon annan svensk än den först
föreslagne, general Puhlin, som under *frih^etstiden så noga lärt känna
rubelns värde. Under tiden lyckades Katarina att invärka på
se-paratisterna i Finland med mindre förlust af penningar, och gick
Anjala-förbundet sin upplösning till mötes.
Sprengtporten lyckades visserligen att i enlighet med Katarinas
order,, genomdrifva Högfors’ utrymmande af svenskarne (den 25
sept.) — första vilkoret för hvarje underhandling med henne —
hvarför härtig Karl hoppades kunna afsluta stillestånd. Då
emellertid Sprengtporten därpå, enligt Katarinas bref, uppmanade
Anjala-cheferna att utlysa en finsk riksdag och ställa sig under ryskt skydd,
blottade han Rysslands planer. Katarina hade nu uppmanat
Anjala-männen till öppet landsförräderi, men flertalet var alldeles däremot.
Samme baron Bonde, som berättat om Sprengtportens anbud
af Finlands härtigkrona åt härtig Karl 1784, visste så mycket säkrare,
att Anjala-förbundets chefer 1788 förnyat anbudet, somhärtigen därom
skriftligen underrättat berättaren. Men de hade nu begärt att med
10,000 man under härtigens befäl få gå till Stockholm och afsätta
Gustaf och utropa härtig Karl till kung, troligen såsom det enda
vilkor, hvarunder de kunde låta Finland kvarblifva förenadt med
Sverge.
Gustaf utfärdade den 1 dec. 1788 befallning till
öfverbefälhaf-varen i Finland, Meijerfelt, att låta häkta Anjala-cheferna, och han
hade fått en ny anledning därtill genom underrättelsen, att
Sprengtporten låtit öfver gränsen insmuggla tusentals exemplar af ett
manifest, däri utlofvades Finlands själjständighet och 50 års skattefrihet,
om finnarne ville resa sig mot det svenska herraväldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
