Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska hufvudstyrkans företag inskränkte sig därpå mest till
befästandet af Högfors; Anjala och Verelä. Under tiden hade
sjökriget pågått; ryska örlogsflottan hade med den svenska en
sammandrabbning den 26 juli nära Öland, utan att dock någon kunde
till-skrifva sig seger. Ryska flottan behärskade emellertid Finska viken
och hindrade svenska skärgårdsflottans rörelser. Denna var
dessutom blott hälften så stark som den ryska. Vid Svensksund (nära
Kymmene-elfs utlopp) kom det till en afgörande drabbning dem
emellan den 24 augusti, då svenskarne först drefvo ryssarne på
flykten, men därpå genom en obetänksam befallning af Gustaf att
fortsätta striden, ehuru ammunitionen börjat tryta, blefvo slagna.
Någon nytta af segern drogo emellertid ryssarne ej, och då de i
september försökte en landstigning vid Ingofjärden, blefvo de
tillbaka-drifna af Armfelt.
Sedan Preussen gjort ett nytt försök att bemedla fred mellan
Sverge och Ryssland, men Katarina med samma högmod som förut
afvisat detsamma, måste kriget fortsättas äfven 1790. Svenska
örlogsflottan rustades med ifver och i april hade den ej mindre än
25 linieskepp och 29 andra fartyg, med tillsammans 2,104 kanoner
och 17,000 mans besättning. Skärgårdsflottan fick än större
tillökning och kom att räkna 249 fartyg med 3,055 kanoner och 24,000
man. Planen var att öfverrumpla de ryska flottorna innan de
hunnit löpa ut och förena sig — då de svenska hamnarne vanligen äro
isfria ett par veckor före de ryska — och dessutom att angripa
ryssarne till lands i Finland vid gränsorterna Partakoski och Kärnakoski.
Härifrån drefs ock fienden af Armfelt i två träffningar i april, och
under tiden slog Gustaf en rysk afdelning vid Valkiala; ryssarne
höllo sig emellertid på svenska sidan af Kymmene-elf vid Anjala
och Verelä. I maj förde Gustaf svenska skärgårdsflottan mot den
ryska vid Fredriks hamn och dref den med en förlust af 34 fartyg
på flykten.
Under tiden hade svenska örlogsflottan under härtig Karl och
amiral Nordenskjöld angripit en rysk flotta under amiral
Tschit-schaoov i Revals-viken, men misslyckats till följd dels af storm,
dels på grund af fiendens eld. Enligt Gustafs plan, understödd af
den framstående engelske sjöofficeren Sidney Smith, skulle nu
örlogsflottan närma sig Kronstadt för att angripa den där liggande ryska
flottafdelningen, innan den i Reval liggande hunnit förena sig med
densamma, under det kungen själf skulle med skärgårdsflottan angripa
ryska skärgårdsflottan, som under prinsen af Nassau låg vid Viborg,
samt efter landstigning tåga mot Petersburg och tvinga Katarina till
fred. I stället för att genast gå in i Viborgska viken, fann
emellertid Gustaf lämpligt att först gå till Björkö sund för att understödja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
