Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eskader en obeslutsam åskådare, som ständigt gaf förändrade
signaler. Gustafs fiender ha påstått, att den ryske amiralens ovärksamhet
berott på underhandlingar åtföljda af mutor å kungens sida; men
Ehrenström intygar, att detta rykte var alldeles falskt, oeh att
Tschit-schagov var så säker på seger, att han personligen aldrig mottog
några parlamentärer. Svenskarne mötte strax vid Krosserort ett
första hinder som skulle tillstänga passagen, nämligen strandbatterierna
och 5 linieskepp samt 1 fregatt och den käcke Puke lät nu
Dristigheten, sedan den oskadd varit utsatt för fiendens eld, på en gång
affyra sina båda bredsidor på "halft pistolhåll" mot två af de ryska
fartygen med den mest förödande värkan. Så gick man till väga
skepp efter skepp. Stedingk och Olander utförde på kungens
befallning en lika mästerlig manöver som Puke, då de brassade back
tätt invid ryska flygelfregatten, affyrade sina kanoner och därpå styrde
på andra sidan af honom och repeterade elden, innan de fortsatte
seglingen till sjös (se fig. 99).
Snart voro dessa ryska skepp fullständiga vrak och deras
besättningar till största delen bortskjutna. Andra liniens hinder, 5
fregatter, förbigingos af de svenska fartygen utan synnerlig förlust, och
Gustaf, som färdades i en slup, samt härtig Karl, som vistades på
chefsfartyget, kommo ock lyckligen undan, fast de voro i stor fara
att bli nedskjutna. En olyckshändelse medförde emellertid stor
förlust, då ett svenskt brännfartyg, som skulle riktas mot de ryska
skeppen, kom att drifva mot två af de svenska, som antändes och sprungo
i luften, hvarpå blef sådan oordning bland de eftersta fartygen, att
8 af dem kommo på grund.
Lyckligtvis hade alltjämt ryssarne varit föga värksamma och
hindrades de af grundstötningar och förluster att förfölja de
bort-seglande svenska fartygen, tills dessa fått ett betydande försprång.
Af örlogsflottan, som seglade till Sveaborg, lyckades ryssarne taga
två fartyg; den räknade nu blott 14 linieskepp och 9 fregatter och
hade förlorat 7 linieskepp och 3 fregatter. Skärgårdsflottan, som
samlade sig i Svensksund den 4 och 5 juli, hade ock gjort stora
förluster under ryssarnes förföljande; men dessa blefvo mer än
ersatta genom ankomsten af pommerska skärgårdseskadern under C. O.
Cronstedt.
Ryska skärgårdsflottan blef likaledes förstärkt med
Fredriks-hamnseskadern, så att den var betydligt öfverlägsen den svenska.
Denna räknade 195 fartyg med 14,000 man, under det den ryska
räknade 300 fartyg med 18,500 man. Dess befälhafvare, prinsen
af Nassau, väntade dock ännu med att angripa denna, men bestämde
den 9 juli till detta anfall för att med den väntade segern fira denna
dag, Katarinas kröningsdag, och afsände en kurir till käjsarinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
