Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar / 432 (1901) Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Kriget 1808. Invasionen i Skåne förhindras. Striderna i Finland. Sveaborgs kapitulation. Förrädarne. - Krigets fortsättning i Sverge. Gustaf IV Adolfs af sättning. Freden i Fredrikshamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade förlorat nära 800. Motstånd var dock omöjligt, och
hufvud-hären tågade nu alltjämt mot norr, ehuru den gång på gång
upp-stälde sig för att hålla stånd, men ständigt måste öfvergifva sina
befästade positioner. Härens tillstånd var beklagansvärdt:
beklädnaden i trasor, lifsmedlen i det närmaste slut och de sjukas antal
oer-hördt. Den 19 nov. kom en konvention i Olkijoki till stånd
mellan Adlercreutz och Kamenski: hela finska hären skulle draga sig
öfver Kakamajoki och hela Finland ända till Kemi-elf skulle
öfverlämnas åt ryssarne.

Fig. 116. Torneå.

Den ringa kvarlefvan af Finlands hjältemodiga försvarare
lämnade nu med förtviflan i hjärtat sitt fädernesland och inkvarterades
så godt sig göra lät i frakten af Torneå. Den 13 dec. gick den
sista truppen öfver gränsen; hela det finska fastlandet var nu
eröfradt af ryssarne.

Krigets fortsättning i Sverge. Gustaf IV Adolfs af sättning. Freden i Fredrikshamn.

Gustaf Adolf tillät sig, oförmögen att leda ett fälttåg och att
bedöma dess svårigheter, de största orättvisor mot dem, som trots
visad tapperhet måst draga sig tillbaka för den ryska öfvermakten.
Han skilde sålunda Vegesack från befälet och befalde honom att
begifva sig till Stockholm för att stå till ansvar för olydnad, fastän
hans expedition sannolikt ej fått bättre framgång, om han följt
lämnad befallning, än den fick. De sista misslyckade landstigningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>