Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå.
- Krigets fortsättning i Sverge. Gustaf IV Adolfs af sättning. Freden i Fredrikshamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blå, att utföra hämnden; denne stod ock en mörk natt utanför
fönstret till kungens sängkammare i Lemlands prästgård för att skjuta
honom. Men han såg förutom kungen äfven de vakthafvande
officerarne i rummet, blef tveksam och orolig samt uppgaf företaget.
Sålunda kom kungen med lifvet från Åland, som han lämnade d.
1 november.
* *
*
Buxhövden hade efter fullbordandet af Finlands eröfring,
uppgjort till landets försvar en plan, som, enär den var helt och hållet
defensiv, ogillades af Alexander, då denne, genom ett kraftigt anfall
inom Sverge ville bringa kriget till ett snart slut. Härtill borde
vintern begagnas, ty så snart våren inföll, blefve de förenade engelska
och svenska flottorna åter de rådande å hafvet, och de ryska
trupperna måste spridas längs kusterna, där anfall öfverallt kunde befaras.
I stället för Buxhövden gjordes Knorring till öfverbefälhafvare
och han fick befallning att med tre härar företaga invasionen i Sverge.
En skulle på isen öfvergå till Åland, en annan öfver den likaledes
isbelagda Kvarken framtränga till Umeå, för att afskära finska
härens återtåg, och en tredje anfalla denna här i fronten. Sedan
densamma blifvit skingrad eller fången, skulle båda kårerna skyndsamt
framtränga till mellersta delen af Sverge, dit hufvudstyrkan skulle
öfvergå från Åland, hvarefter alla tre skulle förena sig i Stockholm,
förstöra svenska skärgårdsflottan därstädes samt tvinga Sverge till fred.
Två månader fordrades emellertid för anskaffande af lifsmedel
till härarne och Knorring framstälde flera betänkligheter mot hela
fälttågsplanen. Dessa väckte hos Alexander stor förtrytelse och
krigsministern Araktschejeff reste i början af mars 1809 till Åbo, för
att, i trots af Knorrings alla invändningar, bringa förslaget till
värkställighet.
* *
*
Under tiden hade alltifrån november 1808 en vidt utgrenad
sammansvärjning mot Gustaf Adolf utbildats. Medelpunkten för
densamma utgjordes ursprungligen af löjtnanten vid f. d. första
gardet J. Cederström och f. d. protokollssekreteraren H. Järta, och
genom den senare stodo de missnöjde i nära förbindelse med flera
medlemmar af kungens konselj. Snart omfattade sammansvärjningen,
som främst gick ut på kungens afsättning, de mest ansedda civila
och militära ämbetsmännen. Mellan de sammansvurne å Åland och
dem i Stockholm underhöllos ständiga förbindelser. Vid västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0434.html
