Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svettdropparna ur pannan och berättade för missionären, huru han
fått vänta här sedan i förgår, emedan floden var så uppsväld af
regnet, att han ej kunde komma öfver med vagnen, åtog sig Kobus
fatet på ett alldeles särskildt sätt, och plötsligt visade det sig, att
det ej längre var tätt. Kobus höll ett bleckstop under och började
genast dricka. Knappast hade de andre tjenarne märkt detta, förr
än de lemnade sitt arbete och störtade sig öfver fatet.
»Zoopje, zoopje», skreko de och liöllo händerna under, för
att uppfånga den starkt doftande drycken, som rann ur läckan
på fatet.
Förgäfves rusade den bestörte juden till dem och bad dem
icke supa ur bränvinet, förgäfves grälade han. Afven
missionären höjde förgäfves sin röst, för att få de svarte bort från
brän-vinsfatet. De läto honom tala, men fortsatte under tiden med att
supa. Endast zulukonungens utskickade stodo helt förnämt
bredvid och sågo med förakt på scenen. Då grep juden till sin
sjam-bock och lät den hvina öfver sina egna och missionärens tjenare.
De jemrade sig och vredo på sig, men upphörde icke att dricka.
Den döfvande drycken hjelpte dem af med smärtan efter
rinoce-rospiskan, och de reste sig ej, förr än de fått nog. Nu voro de
öfver måttan muntra, skrattade och sjöngo, bådo sina herrar tusen
gånger om förlåtelse, bedyrade med lallande tungor, att de blott
velat rädda, hvad som eljest runnit bort, enär fatet hade gissnat,
och dansade på det mest vidunderliga sätt. Men snart blefvo de
trötta, och den ene efter den andre sjönk ned i gräset och somnade.
Under tiden hade det blifvit sent. Den hjelp, som
missionärens följe gifvit handelsmannen, hade dragit mycken tid. Det
hade varit omöjligt att komma öfver vadstället, om icke judens
vagn först blifvit förd derifrån, och den goda viljan att hjelpa nästan
gick här hand i hand med nödvändigheten att skaffa sig vägen
fri. Men flere timmar hade derunder förflutit, och det var nu ej
mera att tänka på att fortsätta resan, då tjenarne voro odugliga
till tjenst. Husbönderna sjelfva måste beqväma sig till att, med
gossens tillhjelp, spänna från oxarna och laga till aftonvarden.
Platsen var icke olämplig att tillbringa natten på. Det
vigtigaste var, att der fanns vatten, så att kreaturen fingo dricka.
För öfrigt växte yppigt gräs, blandadt med härliga callor och
andra blommor, på stranden till bete åt kreaturen, och
skogssnåret rundt omkring bildade en inhägnad, som hindrade dem att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
