Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Titus Afrikanen stod sjelf i spetsen för truppen, och bredvid
honom en man, som fångarne ej sett dagen förut. Denne var
en så märkvärdig uppenbarelse, att de i annat fall ej kunnat
glömma honom. Till färg och ansigtsbildning liknade han
mycket Titus Afrikanen, men han var längre och gröfre bygd. Han
bar en mössa af mörkgrått apskinn och en mantel af samma skinn.
På högra armen, hvilkens hand omslöt en bössa, hade han
likadana ringar som höfdingen. Något herskarlikt i hans hållning, så
väl som den egendomliga färgen på hans drägt, kommo Pieter
Maritz att förmoda, att han var höfdingens broder Fledermaus.
Titus Afrikanen stälde sitt tal till fångarna. »Detta är den
dag, på hvilken I måsten dö», sade han. »Men I skolen få lefva
tillräckligt länge för att se, huru Basutofurstama slå sina fiender
i striden. De hvita äro ondskefulla och trolösa, de döda de svarte,
som slutit förbund med dem, men Basutofolket dödar sina fiender i
öppen strid. Boerna tåga mot bergen för att återtaga sin boskap.
De skola lemna qvar i bergen sina egna kroppar.»
Pieter Maritz visste till att börja med ej, huru han skulle tyda
röfvarens ord. Hade han verkligen menat, att i denna stund boerna
vore i antågande, eller hade han blott talat i bild och i
allmänhet? Gossens lijerta slog häftigt. Den tanken, att hans landsmän
möjligen vore i närheten, väckte det slumrande hoppet på nytt.
Det läte ju tänka sig, att boerna från omnejden, från hvilka man
dagen förut bortröfvat en hel oxhjord, samlat sig och gifvit sig
ut för att taga igen sitt och utkräfva hämd på röfvarena. Sjelf
hade han varit med om dylika kommenderingar, och just vid ett
sådant tillfälle var det som hans fader fått det dödande såret.
Han betraktade höfdingen och såg, att han bytt drägt. Titus
Afrikanen hade aflagt den hvita tunikan och endast omgjordat sig
med lifgördel. Han bar en bössa, och en patronrem satt öfver
det nakna, muskulösa bröstet. Af ven den veckrika lejonmanteln
hade han aftagit och i stället kastat en lätt och snäfvare kappa
af leopardhud öfver axlarna; hans nakna ben voro nedom knät
omspända med en rem. Det var påtagligt, att han rustat sig
till strids.
Pieter Maritz meddelade lorden innehållet af höfdingens, tal
och strax derpå framträdde flere svarte, bundo fångarnas händer
på ryggen och befalde dem att följa krigarskaran till den bakre
delen af hålan. Det gick genom en trång, slingrande gång upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
