Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast lemnat obetydligt qvar af den granna färgen, och
uniformen hängde i trasor. Hufvudet var obetäckt; endast det stora
plåstret, som kafferläkaren ditlagt, satt ännu qvar. Ansigtet var
blekt till följd af ansträngningarna, oron och blessyren; men uttrycket
var ännu lika stolt som förut. Pieter Maritz’ yttre hade icke heller
blifvit lemnadt orördt af de sista dagarnas tilldragelser. Hans
blus var på flere ställen sönderrifven; men den mörka, starka
drägten kunde tåla mer än engelsmannens uniform, och hvarken
skinnbyxorna eller den bredskyggiga hatten hade fått några
svårare skador.
Gossen såg, huru solstrålarna brände på den unge mannens
hufvud, och huru han blinkade med ögonen, på samma gång som
hans ansigte betäcktes af en onaturlig rodnad.
»Tag min hatt, mynheer!» sade han till lorden.
Vid dessa ord gaf han en af de svarte uppdrag att sätta
hatten på engelsmannens hufvud; fångarnas egna händer voro
bundna.
»Jag står bättre ut», sade han leende, då engelsmannen ej
ville taga emot anbudet.
Lorden var nöjd dermed och gick nu, bättre skyddad för
solen, med friskt mod vidare. En tacksamhetens tår trängde fram
i hans öga.
Den väg, på hvilken den långa, smala kolonnen marscherade,
böjde sig vid bergets halfva höjd åt sidan, och nu gick det i
alldeles motsatt rigtning mot förut. Efter en half timmes marsch
genom en trädbevuxen dal, under hvilket det långa ledet slutit
sig tillsammans i en tätt packad hop, ljöd plötsligt ett rop genom
massan, och tåget stannade. Fångarne sågo, att Titus Afrikanen,
som gått midt i sin skara, nu ilade framåt. Det tycktes hafva
skett en ändring i den plan, han följde. Han vände om och
samlade kring sin person alla män med gevär, omkring tjugu till
antalet, och lika många spjutbärare, och med denna lilla hop vek
han af åt höger. Fångarne skulle följa med honom. I spetsen
för den större skaran, som var öfver fyra hundra man stark,
stälde sig höfdingen med den gråa manteln, han ensam beväpnad
med bössa, och förde denna hufvudarmé i samma rigtning som
förut. Pieter Maritz hade genom en af kaffema fått veta, att
denne höfdiug verkligen var anförarens broder, den berömde
Fledermaus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
