- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
104

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framstupa. Strax derpå voro alla, som varit synliga der framme,
försvunna, slätten låg åter öfvergifven i sin gröna skrud, och ingen
hatt stack mera upp, ingen krutrök höjde sig. Afven de svarte
lågo alldeles stilla. Titus Afrikanen såg sig omkring på sitt folk.
Sex af dem voro sträckta till marken, och han hade väl skäl att
tänka, att en stormlöpning till vore omöjlig. A nyo började
han att forsigtigt krypa fram i gräset, och hans män följde hans
exempel.

»Se», sade Pieter Maritz plötsligt till lorden och gjorde ett
tecken mot en aflägsen punkt på slätten, »är det icke hästar?»

Engelsmannen blickade mot det utvisade stället och
upptäckte en mörk massa, som var i rörelse.

»Boerna uppgifva striden», sade gossen med en smärtsam

suck.

»Åt fanders», ropade lorden, »det vore en lumpen historia!
Men huru kunna de uppgifva striden. Skola ej negrerna följa
dem i hälarna?»

»Nej, nej, de skola nog veta att reda sig. Hör ni, mynheer,
att larmet der borta förstummats. Fledermaus har blifvit
tillbaka-drifven i skogen. Endast ett och annat skott hörs ännu. Boerna
lemna några man att skjuta på de svarta, hvilka komma för nära
inpå, och under tiden stiger skaran till häst. Sedan följa äfven
de qvarvarande och alla jaga derifrån.»

»Men de hafva ju endast förlorat en enda man», sade lorden
misstroget. »Då skola de väl icke redan vända om. Om de
fortsätta striden på samma sätt, skola de ju till sist hafva skjutit ned
alla negrerna.»

»Jag fruktar de hafva förlorat flere än en man. Vi sågo
tydligt endast en falla, men det tycktes mig, som hade ännu två
andra blifvit träffade. Om boerna förlora ett par man, draga de
sig tillbaka, ty de vilja icke låta slagta sig, utan endast
återtaga sin boskap och tukta röfvarena.»

»Om boerna retirera så fort, kunna de ej vara några farliga
fiender», sade engelsmannen eftersinnande.

»O, det kunde också hända, att de stredo till sista man»,
svarade gossen lifligt. »Det är ej feghet, att de uppgifva striden,
men menniskoblod aktas hos oss allt för högt för att utgjutas mot
kafferna. Komma vi en gång att kämpa mot engelsmännen, blifver
det helt olika.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free