- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
117

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Engelsmannen sysselsatte sig mest med att göra besök i de
svartes kojor och iakttaga innevånarnes seder. Här bland röfvarena
bade en brokig mängd af hemlöst och missnöjdt folk samlat sig,
hvilka alla hade i sinnet att bekämpa boerna och lefva af plundring,
i stället för att mödosamt bruka jorden och vakta boskapen. Huf
vudsakligast utgjordes de af betschuaner af mörkbrun färg, med
bred näsa och obetydligt utstående mun. Hemma gingo de
mestadels nakna, med undantag af det lilla skörtet, och hade håret
ingnidet med fett och smör. Qvinnorna voro rakade kring
huf-vudet; blott midt uppe på det buro de håret som en kudde eller
krans. Denna hårkudde var ingniden med en pomada, som de
kallade Sibilo, beredd af fett och jernglimmer, så att den såg tjock
och tofvig ut och dertill glänste. Den var äfven omgifven af ett
snöre med glasperlor. För öfrigt buro de glasperlor, uppträdda
på snören kring halsen och fotterna, och hade på sin halskedja
amuletter mot onda inflytelser. Sina barn buro de i ett bärkläde
på ryggen. Männen läto håret växa och ordnade det likaledes i
en tofvig kudde eller flätade det i korta flätor. De buro ringar
af elfenben, messing eller koppar på armar och ben och dertill
stridsyxa, knif och lans. Skölden var liten, klädd med hud,
qvadratisk och försedd med utskärningar.

Kafferna voro mera högvuxna och smärta än betschuanerna
och mörkare till färgen. Håret var sträft både hos män och
qvin-nor och ofta afrakadt på samma sätt som betschuanqvinnornas.
De buro mantlar af djurhudar, tunga kedjor af schakal- och
tigertänder om halsen, perlor i öronen samt ringar kring armar
och ben. Qvinnorna voro äfvenledes klädda i en mantel af
djurhud, ingubo kallad, och dertill i en underklädnad af skinn. Kafferna
visade sig mera högmodiga än de andra, ville gerna pråla sämt
voro oförskämda tiggare, hvilka nästan alltid omringade de hvites
hydda, för att komma öfver mat, tobak, öl och annat. De ljögo
äfven mycket och förstälde sig.

Många värderika saker voro gömda i röfvarenas hyddor,
sådana som vanligtvis ej egdes af de svarte, och som de skaffat
sig på sina plundringståg. Dessa utgjordes af konstverk af
sydafrikanskt smide, förfärdigade af betschuanerna: husgerådssaker
af jem, skålar af koppar och till och med guldkedjor; konstrikt
utarbetade kastspjut och stridsyxor, olika slag af elfenbenssaker
och dyrbara prydnader af färgade perlor, messings- och guldtråd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free