Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nor kommo under tiden klättrande på grenarna från de andra
hyddorna, satte sig på litet afstånd, tittade och fnittrade.
Missionären smakade på gräshopporna och gaf hustrun derpå
majskakor och torkadt kött ur sin ficka. Lorden utdelade tobak bland
de män, som syntes till. Fruktan för lejonet var det, som drifvit
dessa stackars menniskor till sådana boningar.
Man styrde småningom kosan i mer sydlig rigtning, och stora
skogar och flere floder passerades mödosamt. Starka oväder
hindrade hela dagar resan. Regnskurarna voro så häftiga, att slätten
öfversvämmades. Marken blef så genomdränkt, att man omöjligt
kunde komma vidare. Hvarken menniskor eller djur kunde röra
sig. Vagnshjulen blefvo en enda massa af lera och jord, och
omöjligt var att få bort den. Oxarnas fötter blefvo jetteklumpar,
så att djuren icke orkade lyfta dem. Den heta solen torkade
emellertid snart allt igen, och ändtligen var man i närheten af
Ulundi, Tschetschwajos hufvudstad.
Talrika byar och mångfaldiga rökpelare, som antydde en tät
befolkning, förberedde de resande på att få se zulukonungens
stad. Humbati skilde sig från tåget, och gick med sex krigare det
i förväg för att anmäla besöket för konungen.
Vagnen hade att göra en omväg för att finna vadet öfver
en liten flod, som flöt hitom det kungliga residenset, och
Moliha-bantschi föreslog, att de hvite skulle gå raka vägen med honom
för att undvika dröjsmål, och Titus Afrikanen med sitt folk åtfölja
vagnen och inträffa litet senare. Han tycktes vara rädd för, att
konungen skulle få vänta. Missionären steg derför till häst, och
följda af kafferkrigarne drogo de hvite rakt fram, summo öfver
floden och togo den kortaste vägen till hufvudstaden. Vid floden
voro omkring hundra menniskor samlade från närliggande orter
för att bada, då ryttarne anlände. De råkade ögonskenligen i
förskräckelse vid åsynen af de hvita ansigtena och hästarna och
flydde i största hast, hvilket för de resande utvisade, att hvita
menniskor och hästar här måtte vara något ovanligt.
Ungefär vid tretiden på eftermiddagen visade sig för dem
den vidsträckta, berginfattade dal, i hvilken Ulundi, konungens
residens låg. På de gröna sluttningarna sågo de på långt håll
flere bredvid hvarandra liggande mörka ringar, som liknade stora
kransar på en äng. De upplystes om, att detta var mfiitär-kraaler,
stationer för konungens garnison. »Den der ringen är Umlam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
