Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åto vi lamfrikassé; det genomskinliga gula tornet der borta är en
pudding.»
Pieter Maritz åt och öfvervann snart, tack vare sin älskvärda
granne, all skygghet. Hon lät icke förstå, att hans frågor förrådde
byns obildade innevånare, utan var alldeles naturlig och meddelsam.
Blott en sak gjorde honom ännu förlägen: att alla de närvarande
åto med knif och gaffel, under det han sjelf ej kunde handtera
dessa verktyg. Han bemödade sig att göra som de andra, men
strax derpå foro hans fingrar mot tallriken, och två gånger föll
hans gaffel slamrande till golfvet. Äfven måste han tala mer, än
hans hunger tillät, och flere gånger höll han på att sätta i hjel
sig i ifvern att svara.
Under samtalet kom det fram, att öfverste Wood låtit hålla
honom i fängelse i fjorton dagar i Utrecht, och han måste
utförligt berätta sitt sammanträffande med öfversten. Då han nu
berättade, att han kallat sig en borgare i den sydafrikanska
republiken, ropade flere herrar bravo, och herrn med helskägget, som
först tilltalat honom på landsvägen, knackade i glaset och höll
ett litet tal, som slöt med en skål för den sydafrikanska republiken.
Då ropade alla, både herrar och damer, i det de stego upp från
sina stolar: »Lefve!»
»Hvilken var det, som talade så vackert?», hviskade Pieter
Maritz till sin granne. »Det är herr Paul Kruger, republikens
president», svarade hon, återigen leende. Och så tillade hon: »Ni
känner visst icke alla dessa personer; jag skall säga er, hvad
några heta. Vid öfre ändan af bordet sitter herr Friedrich Jeppe,
en lärd herre, som kan astronomi och geografi och flere andra
svåra saker. Herrn bredvid frun i lilafärgade klädningen är doktor
Risseck. Han skall om några dagar gifva en bal och till den äfven
inbjuda er, hoppas jag. Dansar ni gerna, herr Buurman?»
Pieter Maritz såg förvånad på henne. »Dansa hvita menniskor
också?», frågade han.
Flickan skrattade muntert.
»Jag frågar då i stället», sade hon, »hvilka dansa utom de
hvita menniskorna?»
»Jag har sett Tschetschwajos hustrur dansa», svarade han,
»och äfven krigarne dansa ett slags krigsdans hos zuluerna.»
»Här går det till på annat sätt», sade hon. »Hos oss dansa
herrar och damer parvis.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
