Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördrag, besatt republikens område och förklarat det för en brittisk
kolonialbesittning, ehuru regeringen i Transvaal energiskt
protesterat deremot. Under sådana omständigheter kan det möjligen
med tiden komma till blodiga strider mellan oss och
engelsmännen. För Andries Buurmans fosterländske son är ju detta
tydligt?»
»Då min fader dog, sade han till mig, att England är vår
ende fiende; det skulle jag aldrig glömma, och jag har icke glömt
det», svarade Pieter Maritz.
»Det var taladt som det anstår en äkta boer», sade
fältkorpralen. »Hör nu vidare, unge man! Det är af vigt för mig
att hafva en så noggrann kunskap som är möjligt, om den
engelska här, som står i Sydafrika. Jag behöfver veta, hvarest
de olika afdeluingarna äro förlagda, huru starka de äro, huru
många officerare det finnes vid hvar trupp, huru många hästar
kavalleriet och artilleriet ega, och flere andra saker derjem te, h vilka,
röra deras krigsduglighet. Så vill jag äfven veta, huru gamla
de engelska soldaterna äro, om de äro starka eller svaga, huru
de skjuta och om det råder sträng disciplin bland manskapet.
Nu föra engelsmännen krig mot zuluerna, och de måste då visa,
hvad de duga till. Jag anser, att ni är rätte mannen att skaffa
mig dessa upplysningar. Er egen klokhet får afgöra, på hvilket
sätt. Antingen sluter ni er till de frivillige från Natal eller går
ni ut med ett engelskt regimente. Penningar och
rekommenda-tionsbref under er vistelse i Natal och till boerna i den engelska
hären skall jag gifva er; slugheten måste ni sjelf släppa till. Ofver
allt, hvad ni ser, gifver ni mig en utförlig muntlig redogörelse.
Vill ni åtaga er uppdraget?»
Pieter Maritz betänkte sig icke länge. Detta uppdrag af
hans folks förnämsta härförare föreföll honom blott ärofullt.
»Det vill jag gerna», sade han, »och jag skall vinnlägga mig
om att göra det på bästa sätt. Men först måste jag uppsöka
min församling, ty min moder vet icke, om jag lefver.»
»Ja, det är tid dertill», sade fältkorpralen. »Kom sedan
tillbaka hit och mottag vidare instruktioner af mig! Men hvad hör
jag för larm?», frågade han, afbrytande sig.
Båda reste sig och gingo fram till fönstret. Det var mörkt
på gatorna, ty Pretoria hade ingen annan upplysning än den
himlen bestod. Ryttare och engelska soldater, negrer och qvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
