Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen upphörde stormningen, och det gälla tjutet
förstummades. Européernas eld var för mördande för fienden, de
hvites taktik var den svarte mannen öfvermägtig. Zuluregimentena,
ynkligt sammansmultna, vacklade, rekulerade och upplöstes.
Då vinkade lord Chelmsford. Vagnarna på utfallssidan skötos
i sär, och Humbati med sina svarta bataljoner störtade ut ur
öppningen. Trumpeterna ljödo, och dragonerna svingade sig [
sadeln. Major Walker drog sitt svärd och befalde boerna till häst.
Det gälde att helt och hållet förjaga fienden. Humbatis vilda
krigare störtade sig öfver zuluernas venstra flygel från höger, från
venster trafvade dragonerna. Boerna följde dem efter.
Pieter Maritz red bredvid löjtnant Dubois framför boerna,
och major Walker visade dem vägen. Han vände sig tillbaka i
sadeln mot ryttarne, svängde sin pallasch och ropade, i det han
pekade på dragonerna, som voro framför: »Framåt, tappre,
holländske tjurskallar! Upp i samma led som dragonerna! I skolen göra
frikassé af negrerna!»
Men ryttames angrepp behagade icke boerna. De trafvade
visserligen med ett stycke, men då de märkte, att zuluerna satte
sig till motvärn och bildade täta hopar, och kulorna hveno mot
dem, segrade deras gamla vana hos dem. De stannade utan att
akta på majorens och löjtnantens hotande rop, stego af hästarna,
kastade sig i gräset och började skjuta Pieter Maritz ensam
stannade hos officerarna, manade på Jager och var snart i
jem-bredd med dragonernas främsta sqvadroner, på hvilkas flygel lord
Fitzherbert red. Straxt derpå slöt sig löjtnant Dubois till honom,
och derpå kom major Walker svärjande och dundrande på sin
stora stridshingst.
Zuluerna voro på flykt, men en del af dem hade likväl
slutit sig i packade hopar, hvilka vände sig mot den förföljande
fienden. Deras krigskonst gick blott ut på anfall, hvaremot de
föga förstodo sig på försvar. Modet måste hos dem ersätta konsten.
Dabulamanzi hade emellertid, med den skickliga härförarens blick,
för reträtten utsett en plats, som genom buskverk och vass i
flodens närhet erbjöd någon fördel för försvaret, och ledt några
tusen man ur de bästa regimentena ditåt.
Då Pieter Maritz med dragonerna red mot den mörka massan
af denna zuluarméns sista slutna återstod, såg han prins
Dabula-manzis gestalt till häst öfver fotfolket och visade sin engelska vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
