Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers kontrakt - Sköllersta kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖLLERSTA KYRKA.
Sköllersta kyrka är ej blott Närkes största utan ock dess
ståtligaste landsbygdskyrka, och även om man vill gå Sverge
runt, skall man få leta efter maken.
Här är gammal bygd. Den Sköld, som gett socknen namn
(det ursprungliga namnet är Skioldesta, d. v. s. Skölds
bostad), valde en både vacker och givande bygd till hemvist.
Då jag som barn några år bodde i socknen berättade man,
att sockennamnet egentligen betydde Sjölösa, emedan i
socknen ej fanns, någon sjö, varvid man ej räknade den för
övrigt obetydliga Hällebosjön såsom en riktig sjö.
Detta var, som man förstår, folkfantasiens försök att
förklara namnet.
En gammal sköllerstaprost härledde sockennamnet från
Scylla, ty, enligt hans förmodan, hade »Scyllæ klippor
givit anledning till namnet».
En mängd andra namn på -sta (Kalsta, Konsta, Kävesta,
Tarsta och Testa) visa att här var en talrikt befolkad bygd
under järnålderns senare del, asalärans blomstringstid.
Ullavi har varit en plats för dyrkan av häst- och
jaktguden Ull (vi betyder helgedom). Dels ligger det högt,
dels gränsade det till de stora skogarne. Platsvalet var
sålunda naturligt nog. Här kunde man överblicka de
tävlingar, som hörde ihop med Ulls dyrkan.
När kristendomen infördes blev Staffan hästarnes
skyddshelgon och fick alltså övertaga Ulls roll.
Staf-fanssjungningen är alltså en erinran om en tradition, som
bottnar i heden tid.
Om socknens tidiga begynnelse och höga kultur vittna
3 — Närkes kyrkor i ord och bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>