Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers kontrakt - Norrbyås kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
sades i flere bitar, och ha dessa på grund av sitt läge fått
namnet Skeppsfala kyrka.
På grund av detta sitt gudlösa beteende dömdes jätten av
Vår Herre att läggas under Jutahällen, och därifrån kan
han ej bli loss.
Platsen har dock ej betraktats som riktigt säker. Prosten
A. E. Lilliestråle*), som tjänstgjorde här 1763—99, har
antecknat att en gosse från Åsens by, vilken jämte några
jämnåriga lekte å hällen, plötsligt försvann: han blev
bärg-tagen. Man ringde i kyrkoklockorna tre torsdagskvällar
å rad, och först tredje torsdagskvällen återkom gossen: han
föll ned genom skorstenen i sitt hem. Under sin bortovaro,
som han trodde ha räckt blott en liten stund, hade intet ont
vederfarits honom. Han hade lekt med andra gossar än
kamraterna från byn, och nu hade en äldre fru burit upp
honom på hemmets stugutak och släppt honom i skorstenen.
Han var alldeles frisk och sund.
Norrbyås utgjorde under katolska tiden eget pastorat.
Först efter reformationen blev det annex till Stora Mellösa.
I sin gradualavhandling »Om Stora Mellösa och
Norrbyås socknar» säger Per Didrik Lagerholm, ■ att Norrbyås
kyrka »byggdes av tälgsten omkring år 1400».
Sannolikt är dock Norrbyås kyrka betydligt äldre än
Lagerholm uppger. Kyrkor av denna typ och material på
andra håll på Närkes slättbygd äro byggda senast under
1200-talets mitt.
Komminister Laurentius Mattiæ och norrbyåsarne
hemställde 1639 till k. m:t att »förhjälpa dem såsom medellösa
till en ny klocka». De hade blott en enda, och denna hade
under själaringningen över hennes nåde pfalzgrevinnan
»remnat ifrån nedan och alltigenom och giver nu alis intet
ljud ifrån sig».
1691 erhöllo norrbyåsarne tillstånd att insamla kollekt till
kyrkans ombyggnad. Komminister var då en socknens son,
*) Denne, som varit fältpräst och vanligen var iförd sporrar, red alltid från
Stora Mellösa prästgård till Norrbyås, som han kallade »ridkyrkan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
