Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla kontrakt - Askersunds stadsförsamlings kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Herdaminnet har om honom intet hedrande eftermäle, och ett
närmare studium av ’de gamla urkunderna från hans tid gör ingalunda
hans bild ljusare. Av allt att döma hade han fullt tillägnat sig den
bildning, som hans tidsålder kunde bibringa, men tyvärr även i lika
mått dess sedliga lyten. Domböckerna vittna om den råhet och
tygel-löshet, som rådde i den lilla nyanlagda staden mellan Tylöskogen
och Tiveden. »Herr Nils» stod knappast på någon högre sedlig
ståndpunkt än mängden och var såsom herde ej någon föresyn för
sin hjord. År 1664 den 22 maj hölls "Sochnestämma" i Askersund.
Då »omtaltes huru otidigt det tillgår med Gudstjänsten här i
stadskyrkan framför det sker i landskyrkan, och emedan kyrkoherden
Herr Nils Rundelius förmente sig nogsamt veta tid att begynna
Gudstjänsten när honom behagar, ty hemställtes detta ärende Hans
ärevyrdighet Probsten». Vidare »förmantes borgerskapet att hålla
sina barn i skola, och de som fattige äre, att de för fattigdoms skull
icke kunna hålla sig i skolan, dem beviljades sedlar av
tillsynings-„ männerna att besöka godt folk i staden med sjungande och läsande
och sålunda vänjas ifrån odygd och hållas till boken».
Kyrkoherden »Herr Nils», hade det säkerligen ej »för fett» i
Askersund. Vid hans tillträde fanns det intet prästbol. Visserligen anslogs
därtill först % mtl Rastorp i Askersunds socken, sedermera utbytt
mot % mtl Ekeberg och tillökat med % nld Sånntorp, båda långt
upp i Tivedsskogen i samma församling, men de små magra
skogshemmannen, som i våra dagar, då innehavaren orättfärdigt nog från
dem ej fått åtnjuta vedbränsle, tillsammans lämna ett arrende av 500
kronor, gåvo ringa avkastning, och i staden hade kyrkoherden svårt
nog att utfå sin rätt. Han avled i december 1670 och efterlämnade
änka — Margareta Jakobsdotter — i djup fattigdom.
I år 1671 upprättat »Inventarium på husen i Askersunds stads
prestegård och dess tillhöriga ägor» nämnes »stuga med femb
fönster och två bänkar och elliest intet inrede såsom fönster och
spiell i skorstenen; 2 st. kamrar med två fönster, låås för dörren,
ej heller något låås för stugudörren; Bodh med intet inrede, ej heller
låås för; En säng af bräder; ett Köök gammalt och drypande utan
fönster, låås och spiell". Ladugårdshusen voro alldeles nedruttna och
åkertegarna obrukade.
På den tiden var Askersund ej något vidare fett pastorat.
Kyrkoherde Andreas Andreæ Bergius (som var
kyrkoherdeson från staden) begärde 1738 att till och under
»Askersunds ringa stad, där han hade brist och fatigdom på nödiga
näringsmedel» få lagd Askersunds socken till ett
gemensamt pastorat. Detta .motsatte sig landsförsamlingens
patronus greve Dohna, som det synes huvudsakligen enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
