Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla kontrakt - Snavlunda kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNAVLUNDA KYRKA.
Sagan om jätten Tjälve vid Tjälvesta kan utgöra ett
minne om kristendomens kamp med de gamla gudarne och
seger över dem. Det berättas nämligen om Tjälve, att han
flvdde från orten sedan Snavlunda fått kyrkklockor, enär
han ej kunde uthärda ljudet av dem.
Snavlunda skulle alltså tidigt ha fått kyrka, något som i
betraktande av landskapets beskaffenhet förefaller troligt.
Namnet Snavlunda betyder »den täta (trånga) lunden».
Första gången socknen nämnes, 1296, heter den
Snæva-lunda. 1314 heter den Snavalunda och 1406 Snawlunda.
Längre fram Snäf lunda.
Den förste kyrkoherden i Snavlunda nämnes 1428 och
heter Dan.
Av i socknen befintliga kyrkogods, som vid
reformationen indragits till kronan, märkes den egendom, som
innehades av Per i Kårbärga och Jöns i Snavlunda, jämte
ut-jordar: Ditzatorp, Bvlles äng i Torpa gärde, en åker och
ängstegar i Byrlom, kyrkotomten i Ramshult, Prästalyckan
vid Långstorp och en tomt i Tjälvesta. Det är ju ovanligt
litet och skulle kunna tyda på, att katolicismen ej var så
stark här, om det ej berodde på att befolkningen ej hade
något att donera.
Prästgården nedbrann under förra hälften av 1600-talet.
Prästen, Magnus Suenonis, förlorade då ali sin egendom
och begärde därför att få sina utlagor nedsatta till hälften,
helst »prestebordet tillika med församlingen är svag».
Enligt 1845 års karta hade prästgården, 1 Y* mantal, 73
tunnland åker och odlad äng, sandjord, 112 tunnland äng,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
