Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbärgs kontrakt - Knista kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
En annan mässhake är från 1791.
I kyrkan finnas 9 mässingskandelabrar på stöd, som har
formen av en ljuslåga.
En träkrona i vapenhuset fäster uppmärksamheten.
En kyrkans torntupp av järn finns i
Södermanlands fornminesförenings
kyrkomuseum i Strängnäs.
Lilla klockan är gjuten hos Olov
Kiu-lander i Örebro 1768.
Stora klockan har följande inskrift:
Gudi til ähra och Knista församling til tienst,
är denna Klåcka med Öfverstens Gust. Anreps
och fru Christ Reutercrantses tilhielp
förbättrad åhr 1681 men på kyrkians egen bekostnad
omguten och något tilökt til fulla 5 skeppund
vigt under varande Kyrckioherde Olof
Hellström och Comminister Nils Morenius år 1755
d. 31 juli af P. Petræus uti Örebro.
Ursprungligen voro både Hidinge och
Kvistbro annex till Knista.
Hidinge-komministrarne voro dock att börja med
stationerade vid Lekebruket.
Den älste kände kyrkoherden i Knista
är Magnus, som 1309 undertecknade en
köpehandling.
Kvistbro skildes 1650 från Knista. Då
hade församlingarna till herde Jacobus Petri Rondelitius,
sin släkts stamfader, född i Runnaby, Ekers socken.
Han hade två döttrar och fem söner. Sönerna blevo
allesamman präster. Den ena dottern blev prästfru i
Kvistbro, den andra prästfru i Hidinge. Rondelitius var alltså
en väldig patriark.
Men en vacker dag uppsade kvistbroborna förbindelsen
med Knista. Det sades, att Rondelitius i detta fall hade
både måg och dotter emot sig. Mågen — Johannes Olai
Madonnabild,
tillhörig Knista kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
