Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbärgs kontrakt - Kräklinge kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÅKUNGE KYRKA.
Bagge säger i sin beskrivning över Örebro:
År 1456 upplät Karl Knutsson till Karmeliterklostret i Örebro sin
andel i Kräkla skog, med villkor att klostret skulle hålla broar och
vägrödjning på skogen. Denne skogen förmenas hava varit
Kräk-linge- eller Folkavimon, varest då förtiden varit stor skog, och skall,
efter berättelse, fått namn av en drottning Kräkla, som där är
begraven, och Kräklunge eller Kräklinge betyda fru Kräkla Unges
egendom.
En sägen har utpekat Kalbärget på Folkavi ägor som
denna fru Kräklas borg.
Hon är, enligt en annan sägen, begraven på Södra Folkavi
ägor, öster om Falkenå.
Om den verkliga härledningen till sockenamnet upplyser
professor Elof Hellquist:
Kräklinge. Namnet innehåller ett släktnamn, Ivræklinger, som
även ingår i det fgutn. sockennamnet Kreklingabo och är bildat av fsv
personnamnet Kraki eller det därav avledda Krækil.
Socknens älsta kyrka har funnits vid Sorby. Resterna
därav undersöktes 1868 på Närkes fornminnesförenings
uppdrag av d:r Herman Hofberg.
»Kapellet» i Sorby utgöres av en sandkulle, vars
grundmurar avtäcktes. Det visade sig då, att Kapellet haft
ungefär samma dimensioner och anordning som
Granham-markyrkan i Vintrosa (se detta kapitel!) och alltså bestått
av ett långhus med kor i öster och ett smalare rum
(tornkvadrat?) i väster. Murarne äro »omkring 4 fot tjocka och
bestå av grova kalkhällar, sammanfogade med fast
murbruk».
19 — Närkes kyrkor i ord och bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
